Teori – Jämförelse mellan olika värderingsmodeller

Innan jag fortsätter den teoretiska genomgången så kommer några vidare ord kring bakgrunden och syftet med analysen och arbetet. Flyktingkrisen har inneburit och innebär en stor utmaning och stora svårigheter för alla inblandade. För individer, för landet som helhet, för EU, för de som flyr eller migrerar och så vidare. Det går att belysa den från många olika vinklar, mer eller mindre kritiska eller konstruktiva. Min första och främsta utgångspunkt om den här frågan är konstruktiv. Jag arbetar med teorier och praktiker för personlig utveckling, och här går jag också in på den kulturella utvecklingsdimensionen. Vi står inför en kris och frågan jag utgår från här är följande:

Hur kan kan vi växa som människor och utvecklas vidare som kultur? Det är inte bara så att krisen erbjuder möjligheter att utvecklas, jag hävdar att situationen kräver att vi tänker nytt och ser världen på nya sätt. Syftet är alltså att visa hur det rådande tänkandet och de rådande synsätten är otillräckliga. Att visa hur vi hamnade här och framför allt att visa på vägar framåt.

När jag nu introducerar en modell som beskriver hur värderingar utvecklas vill jag gå grundligt tillväga. Därför kanske den teoretiska genomgången kan kännas långrandig. Dessutom finns en del språkliga detaljer som kan utvecklas. Jag kommer att återkomma och sammanfatta genomgången på ett lite mer lättillgängligt vis senare innan jag drar mina slutsatser.

Här kommer andra modeller över värdesystem att diskuteras och jämföras med Spiral dynamics-modellen. Dessa är GAL-TAN-skalan från statsvetenskapen, Shalom Schwartz värdesystemteori (också kallad Common cause), World Values Survey, samt vårt eget värdesystemtest. Avslutningsvis kommer Spiral dynamics att sammanfattas tillsammans med en diskussion kring de mer eller mindre normativa antaganden som ligger till grund för modellen. Ett annat syfte med arbetet är att utveckla modellen och tydliggöra dess vetenskapliga stöd.

Jämförelse med andra modeller

GAL-TAN-skalan

I analysen av det senaste riksdagsvalet fördes ett nytt perspektiv fram. Utöver den klassiska höger-vänsterskalan förespråkade statsvetaren Henrik Oscarsson från SOM-institutet en vertikal skala, GAL-TAN, där den förra står för Green, Alternative, Libertarian och den senare för Traditionalist, Authoritarian, Nationalistic. De partier som gjorde framgångsrika val positionerade sig i olika ändar av den skalan, främst Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna. I analysen beskrivs att invandringspositiva personer tenderar att ha libertära värderingar (GAL) och invandringskritiska ha auktoritära (TAN).

En bok som beskriver dessa förändringar i det politiska landskapet kallades Fragment och visar just hur vi gått från ett förhållandevis homogent åsiktslandskap till ett mer fragmenterat och differentierat. Och det är just på den vertikala skalan som uppdelningen sker, något som får stöd från de åsiktsundersökningar SOM-institutet genomfört under många år (se figur 7 på s 26 för en jämförelse mellan valen 1994 och 2014).

Hur förhåller sig då Spiral dynamics-modellen till denna skala? En översiktlig jämförelse visar att GAL motsvarar de postmoderna värderingarna, även om libertära också ryms i de moderna. Den senare tycks svara ganska tydligt mot de traditionella värderingarna. Detta torde vara en rimlig slutsats, men ett framtida arbete är att visa att denna koppling verkligen har empiriskt stöd. Oscarsson med kollegor visar också på en korrelation mellan vänster-höger och GAL-TAN så att partier och människor som hamnar till vänster på den politiska skalan i högre utsträckning hamnar högre upp, alltså GAL, medan höger korrelerar med TAN. Det är alltså meningsfullt att tala om att vänstern i högre utsträckning har postmoderna värderingar och högern har traditionella. Exempel är Fi och Mp uppe till vänster och Sd nere till höger. C avviker här genom att stå långt upp och långt ut till höger, de förespråkar en generös och liberal flyktingpolitik tillsammans med en uttalad marknadsliberal syn på företagande. Övriga borgliga partier har gissningsvis rört sig nedåt på kartan senaste året.

Shalom Schwartz value systems

En annan ofta använd modell för att beskriva värdesystem är den som utvecklades av Shalom Schwartz och populariserad i omställningskretsar som Common cause. Jag har introducerat modellen här och här. Schwartz modell är induktiv, vilket innebär att det är empirin som bygger upp modellen. Värderingarna som framkommer som olika ställningstaganden och värden som grupperas i olika kluster. Man kan jämföra med Jane Loevingers jagutvecklingsteori som också den är induktiv och där beskrivningarna av stadierna kommer från utvärderingarna av data. Spiral dynamics-modellen däremot kan ses som en deduktiv modell som formulerades tidigt och därefter har empirin fått anpassa sig efter modellen och dess idealiseringar. Detta påminner om utvecklingen av Kegans subjekt-objektteori som formulerades utifrån en undersökning av ca 40 individer (samt inspiration från andra teorier som Kohlbergs och Piagets), därefter har Kegans ramverk legat till grund för hur vidare data ska samlas in och bedömas.

I vetenskapliga sammanhang har man på senare tid förespråkat induktiva och empiriskt grundade modeller. En anledning till detta är uppfattningen att forskaren bör undvika att projicera ut sina egna förväntningar på världen och sedan samla in data som stödjer den egna tesen. En annan är den i många fall rikliga tillgången på data – Big data! Det naturvetenskapliga idealet är annars att man formulerar en hypotes och sedan testar den empiriskt. Men man kan emot detta hävda att man med en sådan hypotetisk-deduktiv metod får de svar man frågar efter. Det gäller alltså att, som Karl Popper betonade, formulera hypoteser som kan falsifieras.

En nackdel med dessa induktiva och empiriska metoder att de inte avslöjar någon underliggande mekanism eller logik. De beskriver bara fördelningen vid olika tidpunkter. Dock behöver inte båda tillvägagångssätten vara ömsesidigt uteslutande, snarare kan de komplettera varandra om de olika modellerna kan visas vara överensstämmande med varandra. Således kan Loevingers och Kegans teorier ses som ömsesidigt kompletterande varandra och så kan man också se på Schwartz och Spiral dynamics. De grundar sig nämligen på samma struktur enligt en analys av Strack (2011). En förmodad utveckling på området tror jag är att man strävar efter att integrera olika metoder och synsätt för att kombinera bra data och dynamiska modeller med bra underliggande lagar och förklaringsmodeller. Denna typ av metateoretiska jämförelser kommer vi nog se mer av i framtiden. Schwartz själv föreslog en utveckling där man ordnar värderingar och värdesystem efter en utvecklingsdimension. Och det finns ett närmare exempel på ett sådant förfarande.

World Values Survey

Sättet att mäta värderingar som fått störst populärt genomslag är förmodligen World Values Survey lett av Ronald Ingelhart. WVS har sedan 80-talet studerat värderingar i sociokulturella, moraliska, religiösa, politiska frågor hos ett representativt urval av befolkningarna i många olika kulturer. Ungefär vart femte år publiceras resultat från undersökningarna vilket brukar illustreras med olika värderingskartor. Dessa kartor brukar användas för att illustrera hur värderingar skiljer sig åt mellan olika kulturer, men det öppet tillgängliga datamaterialet kan också användas för att studera hur värderingar fördelar sig inom kulturerna. Datat kan också användas för att studera dessa värderingar ur ett utvecklingsperspektiv. En sådan analys genomfördes av Per Sjölander där värdesystemen för tidpunkterna 1996 och 2006 i USA såväl som Sverige jämfördes. En intressant slutsats från den analysen var att de traditionella värderingarna gick framåt under den tidsperioden, på bekostnad av de postmoderna. En möjlig, och kanske till och med trolig, förklaring till denna utveckling (eller regression?!) är händelserna efter 9/11 med kriget mot terrorism och den ökade nationalismen och patriotism som följde på detta. Detta är ett exempel på den adaptiva aspekten av värderingarna, de anpassar sig till omständigheterna – oavsett vad man tycker om det.

I jämförelse kunde visas att de postmoderna värderingarna fått stort genomslag i vår kultur. Sjölanders analys gav upphov till ett vidare arbete kring vårt värdesystemtest.

Värdesystemtestet

Sjölanders analys av data från WVS möjliggjorde att någorlunda precist fånga traditionella till postmoderna värderingar. Men intervjufrågorna i WVS är inte anpassade till att beskriva utvecklingsdimension. Därför har vi sedan dess arbetat med att formulera alternativ som bättre ska differentiera mellan olika utvecklingsnivåer. En central aspekt i det arbetet, som då är ett induktivt tillvägagångssätt, är att hitta statistiska mått för att visa att ett visst värdesystem bör ses som mer utvecklat än ett annat. Detta är alltjämnt pågående arbete.

Övriga vuxenutvecklingsteorier

Det borde ligga nära till hands att jämföra Spiral dynamics med andra vuxenutvecklingsteorier som Loevingers jagutvecklingsteori, Kegans subjekt-objektteori såväl som MHC. Cook-Greuter gjorde en tabell över hur jagutvecklingsstadierna förhåller sig till värdesystemen och Kegan brukar referera till ordning 3-5 av meningsskapande som traditionalism, modernism och (rekonstruktiv) postmodernism. Man ska dock vara lite försiktigt med denna koppling. Spiral dynamics kan ses som en stadieteori för den kulturella utvecklingen men inte för den personliga. Det finns inget i teorins konstruktion som visar att de postmoderna värderingarna är mer komplexa eller transcenderar de moderna eller traditionella. Det är bara något som observerats i hur kulturer utvecklas, samt i att frågeställningarna hos de olika värdesystemen utvecklas som en respons i föregående värdesystems tillkortakommanden. Men på det individuella planet får kopplingen mellan olika värderingar och nivåer av komplexitet eller mognad betraktas som svag. Att man har postmoderna värderingar är alltså inte nödvändigtvis ett bevis för att man kommit långt i sin personliga utveckling. I synnerhet här i Sverige där de postmoderna värderingarna fått sådant stort genomslag. Det finns alltså ett starkt kulturellt stöd för dessa värderingar. Mer om detta när vi diskuterar den svenska kontexten.

Avslutningsvis kan jag nämna en jämförelse jag gjort mellan Spiral dynamics i Dawlabanis beskrivning och fokus på ekonomiska system och ett ramverk för tekno-ekonomisk utveckling av Otto Scharmer och Katrin Kaufer. Båda försöker besvara vad som händer efter kapitalismen och de kommer fram till någorlunda samstämmiga resultat.

Sammanfattning och kritik av Spiral dynamics

Spiral dynamics är alltså ett deduktivt ramverk för hur värderingar utvecklas genom historien, men de illustrerar också tre viktiga värdesystem och tillhörande perspektiv som är verksamma idag. Modellen ger en mycket grov och förenklad bild över värdelandskapet i ett typiskt industrialiserat västland. En poäng med denna förenkling är dock att göra den enkel att tillämpa. En annan förenkling är att utvecklingen för alla kulturer beskrivs med samma modell, därför behöver den kompletteras med en del resonemang kring kulturella särdrag.

En uppenbar kritik man kan rikta mot modellen är dess normativa inslag. Att en modell eller teori är normativ innebär att den inte bara beskriver hur världen eller en del av den är beskaffad utan den föreskriver också hur den borde fungera. Det kan ske mer eller mindre explicit, i detta fall skulle det kunna innebära att beskriva vissa värderingar eller hur de förhåller sig till varandra som mer önskvärda utan att visa varför. Ett sätt att undvika denna normativitet är alltså att tydliggöra argumentationen genom att hänvisa till empiri. Ett annat sätt är att vara tydlig och transparent med de antaganden och axiom som modellen vilar på.

Vid jämförelsen med exempelvis Schwartz modell och WVS beskriver Spiral dynamics värdesystem som mer eller mindre utvecklade. Det var ett grundläggande antagande utifrån vilket modellen konstruerades och inte någon empiriskt grundad slutsats. Den är inte uttalat normativ i att högre nivåer är bättre eller mer önskvärda. Inte heller är den deterministisk som vissa menar, det finns inget som vittnar om att utvecklingen är predestinerad att ske. Tillfälliga bakslag, mer permanenta regressioner eller kollapser är fullt möjliga. På så sätt kan den ses som en taxonomi över kulturella värderingar. Så här beskriver Clare Graves sin syn på den normativa frågan, en syn jag betraktar som svagt normativ på det kulturella planet.

“I am not saying in this conception of adult behavior that one style of being, one form of human existence is inevitably and in all circumstances superior to or better than another form of human existence, another style of being. What I am saying is that when one form of being is more congruent with the realities of existence, then it is the better form of living for those realities. And what I am saying is that when one form of existence ceases to be functional for the realities of existence then some other form, either higher or lower in the hierarchy, is the better form of living. I do suggest, however, and this I deeply believe is so, that for the overall welfare of total man’s existence in this world, over the long run of time, higher levels are better than lower levels and that the prime good of any society’s governing figures should be to promote human movement up the levels of human existence.”

En iakttagelse jag själv gör är att även företrädare för Schwartz eller Common cause såväl som WVS i Sverige mellan raderna implicerar att vissa värderingar är mer utvecklade än andra, då förstås våra egna jämfört med t ex synen på jämställdhet eller barnaga i andra kulturer. Själv tycker jag att den normativa frågan ständigt bör vara öppen för diskussion, men att de ställningstagande man gör bör vara öppen och tydlig med det. En fördel med ett explicit och tydligt uttalat utvecklingsperspektiv är förstås att vi kan undersöka olika situationer som flyktingfrågan och se dem som möjliga utvecklingskriser.

Ett annat normativt inslag är det stora språnget mellan de postmoderna och de integrala värderingarna, något som blir en konsekvens av att beskrivningen av de föregående värdesystemen inte skiljer sig i komplexitet. De blir bara olika perspektiv med samma struktur, ett system där värderingar uppstår som en konsekvens av upplevda livsvillkor. De integrala värderingarna enligt modellen omfattar – integrerar – samtliga tidigare värdesystem. Detta kvalitativa skifte och stora steg har inte något stöd från tidigare nämnda teorier från vuxenutvecklingsfältet, där varje stadium eller nivå är mer komplex än den närmast föregående.

Ytterligare ett sådant antagande är förespråkandet att spiralen bör vara balanserad och därmed ”hälsosam”. Det innebär att en kultur behöver en representation av alla värderingar upp till den högsta befintliga nivån. Från detta antagande följer först och främst att kulturer inte kan ”hoppa” upp till en viss nivå utan behöver passera alla nivåer. Och vidare att värdesystem som befinner sig längre ner i spiralen aldrig kommer att försvinna eller bör bekämpas per se. Denna tanke kan möjligen finna visst stöd i synen på värdelandskapet som ett komplext adaptivt system. Värderingar låter sig inte till fullo styras eller kontrolleras. Detta är också något jag förespråkar.

När dessa normativa inslag diskuteras bör man vara medveten om delen som definitivt inte är normativ. De olika värdesystemen kopplas ihop med perspektiv som också kan ses som olika slags rationaliteter. Med rationalitet menar jag sätt att se på världen, att skapa mening och uppfattning om vad som är önskvärda beteenden och värderingar. Det finns alltså inte en uppsättning korrekta, rationella och goda värderingar där andra värderingar är irrationella och bygger på rädsla eller ondska. Det om något hade varit normativt! Däri ligger i min mening modellens främsta styrka och där kan den komplettera andra modeller och bidra till intressanta diskussioner.

Som helhet så är behöver modellen underbyggas vetenskapligt i högre grad. Även om den inte vunnit någon större popularitet inom akademin får den, som beskrivits ovan, indirekt stöd av andra teorier och går lätt att koppla till andra utvecklingsdimensioner som socio-tekno-ekonomiska. På plussidan är flertalet beskrivningar på hur den beprövats i olika kontexter och dess användbarhet. I denna analys är det användbarheten jag tänker dra nytta av. Den ger ett perspektiv på värderingar och hur de utvecklas, en dimension de andra modellerna över värderingar saknar.

I följande del kommer den svenska kulturen och historien att diskuteras utifrån ett Spiral dynamics-perspektiv.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *