Monthly Archives: September 2013

Gästspel i Uppsala

Tidigare i veckan skrev jag en introduktion till Erik Jan van Rossum och Rebecca Hamers modell 6 språk om kunskap och lärande (läs gärna det innan du fortsätter här). Modellen är inspirerad av den fenomenologiska forskningen av Marton och Säljö och av vuxenutvecklingsteorier som Robert Kegans subjet-objektteori men vinklad mot kunskapssyn. Nu är teorin också testad i fält med gott resultat!

Jag var inbjuden att ge en tre timmars föreläsning/workshop i vuxenutveckling som del i en kurs i forskarhandledning vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Uppsala. Deltagare var tolv forskare: åtta naturvetare som jobbade med olika aspekter av miljö, ekologi, immunologi osv, en som höll på med ledarskap, en ekonom och två pedagoger, om jag minns rätt.

Vi inledde med att diskutera olika aspekter av transformation/revolution/paradigmskiften, dels i allmänhet, dels i respektive vetenskapliga fält, vilket var mycket intressant och lärorikt då många gemensamma beröringspunkter och mönster dök upp, och dels i den egna personliga utvecklingen. Efter det introducerade jag vuxenutvecklingsfältet som ju handlar om transformationer i den personliga utvecklingen. Jag gick in på MHC och vi kunde se hur flera av mönster vi identifierat tidigare fanns representerade i beskrivningarna.

MHC har jag introducerat vid många tillfällen, men det kommer alltid upp nya reflektioner och aspekter som diskuteras. Saker som kom upp var olika aspekter av transformation, hur den går till, vad som vill stoppa den (Immunity to change), men också lite mer kritiska perspektiv som om det är rätt att de högre nivåerna som metasystematisk handlar om att koordinera större mängder med information istället för att söka enkelhet (se också diskussionen om complexity vs simplicity). En observation var att begreppen lätt blev svåra att definiera, tex i de olika dimensionerna av hållbarhet och där dök Wittgenstein upp i diskussionen.

Sista timmen ägnades åt att titta på van Rossum och Hamers modell med de sex språken. Den är ganska enkel att ta till sig och belyser många pedagogiska frågeställningar som man stöter på, dels i ens eget lärande men också i undervisning och forskarhandledning. Den belyste också många av de frågeställningar som kom upp i diskussionerna om transformation och paradigmskifte i forskningen och om tvärvetenskapligt arbete. Man kan säga att modellen knyter ihop utvecklingen och transformationen på kunskaps- och forskningsplanet med det personliga planet.

Som avslutning tittade vi på hur studieplanen är formulerad för doktorandutbildningen. Kunskaps- och färdighetsmålen (Learning outcomes) stämmer väl överens med de fem första stegen eller perspektiven i van Rossum och Hamers modell, exempelvis speglar beskrivningen under rubriken Värderingsförmåga och förhållningssätt det femte perspektivet på kunskap som kallas Relativism eller multiperspektiv, som just går ut på att man kan ställa sig utanför den vetenskapliga processen, betrakta den kritiskt och sätta in den i ett större samhälleligt sammanhang.

Sammanfattningsvis kändes det som en lyckad halvdag i Uppsala och förhoppningsvis och sannolikt blir det fler turer och gästspel upp till staden som jag faktiskt besökte för första gången!