Teori – Spiral dynamics-modellen och värdesystem ur ett utvecklingsperspektiv

Vid analysen av värderingarna kommer jag att utgå från modellen som är populärt känd som Spiral dynamics. Det finns dock flera andra modeller över värdesystem, så valet kräver en motivering. För- och nackdelar med modellen kommer att diskuteras mer ingående i nästa inlägg, men avgörande här är att de olika värdesystemen kan kopplas till olika perspektiv eller “mindsets” och att den beskriver ett utvecklingsperspektiv. På så sätt kan Spiral dynamics-modellen fungera som ett stöd för att se på världen och komplexa problemställningar ur olika perspektiv, vilket är en central komponent i den personliga utvecklingen.

Spiral dynamics, eller som upphovsmannen Clare W. Graves (1914-86) kallade den “the emergent, cyclical, double-helix theory of adult biopsychosocial systems development”, beskriver hur värdesystem eller vMemes utvecklas främst på det kulturella planet. Jag har använt utvecklingsmodellen Spiral dynamics vid flera tidigare tillfällen, t ex i en analys av skoldebatten, och gett en ganska omfattande introduktion av på min andra blogg fication.se. Den vidareutvecklades av Don Beck och Chris Cowan m.fl. Den är inte lika väl vetenskapligt underbyggd som vuxenutvecklingsteorier som Loevingers jagutvecklingsteori, Kegans subjekt-objektteori eller MHC, men kan sägas få indirekt stöd av teorierna ovan och av flera andra liknande ramverk för samhälls- eller organisationsutveckling, t ex i beskrivningar av Scharmer och Kaufer, och av Laloux.

Graves, som var professor i psykologi från Union Colleague i New York, sökte en syntes mellan olika psykologiska skolor som representerades av i första hand Abraham Maslow, samt av B.F. Skinner och Carl Rogers. Graves inspirerades av nya tankar kring systemteori, general systems theory, som formulerades av Ludwig von Bertalanffy. Marilyn Hamilton gör också denna systemteoretiska koppling och beskriver värderingar som just komplexa adaptiva system. Precis som Jean Piaget så undersökte Graves hur människor värderade och uppfattade världen på olika sätt snarare än att finna rätt världsbild och rätt värderingar. Han gav sina studenter frågan ”Hur fungerar en mogen och rationell människa?” och fick ett antal olika svar som han delade in i olika högar med liknande svar. Sedan bad han ett antal människor ordna högarna efter mognad eller utveckling och de kom fram till ungefär samma resultat. Ett grundantagande är att det inte finns någon enda korrekt syn på hur en rationell människa fungerar utan att det finns olika möjliga synsätt. Denna synen på rationellt tänkande, såväl som förmågan att ta olika perspektiv, utvecklas genom hela livet.

vMeme

Ett nyckelbegrepp i Spiral dynamics som introducerades av Beck och Cowan är vMeme som står för value-meme. Begreppet meme, som kommer från Richard Dawkins bok the Selfish gene, är en informationsmängd, en idé, en –ism, en värdering eller liknande som sprids genom befolkningen likt ett virus. Människor kan man här se som värddjur för informationsviruset som sprider sig mer eller mindre effektivt beroende på hur mottagliga människorna är, alltså grogrunden. På samma sätt som organismer kan ses som värddjur för gener som sprids vidare om de har livskraft kan vi se idéerna spridas vidare och evolvera till alltmer komplexa former. En enkel illustrationen av hur en mem sprids är genom att människor delar inlägg på Facebook. Vi är mottagliga för vissa memer medan vi inte nappar lika mycket på andra. På så sätt kan man se informationslandskapet som ett ekosystem där vissa arter (idéer eller värderingar) kan trivas och växa medan andra inte finner lika gynnsamma förutsättningar.

När det gäller Spiral dynamics så beskriver den inte enskilda idéer eller värderingar utan om hela värdesystem. En vMeme är alltså en sammanhängande uppsättning eller kluster med grundläggande åsikter och värderingar som bygger på något eller några grundantaganden. Om en person till exempel visar en hög tolerans för olika kulturer och förespråkar jämställdhet så kan man förvänta sig att denne också förespråkar mänskliga rättigheter. En annan person som förespråkar konformism och lydnad kan förväntas tycka traditioner och trygghet är viktiga. På liknande sätt går det att identifiera 8 olika värdesystem.

De olika värdesystemen beskriver hur värdesystem utvecklas i olika kulturer. Ett värdesystem är en samling åsikter och förhållningssätt i olika frågor som hänger ihop med varandra. De beskriver vad människor anser vara sunt, rationellt och önskvärt i olika situationer. Värdesystem är inte bara en samling åsikter utan också perspektiv på världen. Man kan säga att det inte bara är ett sätt att se på världen utan också ett sätt att inte se världen.

Ett vidare antagande är att värdesystemen i historiens såväl som i individers utveckling svänger mellan två ytterligheter, individualism och kollektivism. Men det är inte en pendelrörelse som bara går fram och tillbaka utan någon progression, utan en spiralrörelse där den för varje varv också rör sig uppåt – därav namnet på modellen. Varje ny nivå eller stadie bygger vidare på föregående, men är samtidigt en reaktion mot den och försöker lösa de problem som föregående skapar.

Livsomständigheter

Clare Graves hade som grundhypotes att värdesystemen i grunden är en konsekvens av hur individen (eller kulturen) ser på sin omvärld. Värdesystemet är alltså ett svar på ens livsomständigheter, på engelska “life conditions”. Livomständigheter utgörs av:

• platser och fysiska omgivningar, t ex i innerstan på Södermalm, i förorten i Tensta eller på landsbygden i Göinge,

• om problem och utmaningar man står inför, som olika arbetssituationer eller olika grad av trygghet i närområdet,

• sociala omständigheter som styrs av social status, kön, utbildning och familjesituation.

Vi har alla olika livssituationer och står inför olika problemställningar och utmaningar i livet. På så sätt ger värderingarna oss en grund att stå på och en riktning i livet då de säger oss vad som är rationellt och önskvärt att tycka och sträva mot.

Men livsvillkoren är ju inte bara objektiva sanningar som vi ser, snarare upplever vi dem ur olika perspektiv. Vi inte ser världen som den är utan vi ser den till stor del som vi vill se den. Till stor del sker en återkoppling genom att man tar in nyheter från nyhetskanaler och källor som bekräftar den egna världsbilden. Och när man får sin världsbild bekräftad så fortsätter man lätt att ta in nyheter därifrån. En konsekvens blir också att man dras till de frågor och de problem som bekräftar den egna världsbilden. På samma sätt följer man dem på twitter och umgås hellre med dem som har liknande värderingar som en själv. Ett begrepp som fångar denna rundgång och fenomen är ekokammare.

Det här tycks ju vara en ganska statisk syn där alla sitter fast i sina ekokammare och aldrig behöver utmana sina egna världsbilder. Men vi kan ju lyckligtvis inte helt och hållet styra över vilka problem och vilken verklighet vi ska se. Omvärlden förändras ju också, vare sig vi vill eller inte. Ibland seglar nya frågor eller problem upp på agendan där de egna värderingarna inte ger tillfredsställande svar. Då kan man antingen blunda för de nya frågorna eller faktumen, eller också anpassa sina värderingar och sin världsbild till de nya problemen. Ordet faktaresistens har införts för att beskriva det förstnämnda, när man blundar och bortser från fakta när de talar emot den egna övertygelsen och världsbilden. Konfirmationsbias är ett besläktat men svagare begrepp.

Men en del andra människor omprövar verkligen sina värderingar. Det kan bero på att de inte är så fast förankrade i sina ställningstaganden eller att de inte investerat lika mycket av sin trovärdighet i att försvara de tidigare värderingarna. Men det kan också bero på att de har en högre grad av mognad och intellektuell hederlighet. Man kan i alla fall generalisera genom att säga att det vid en förändring av livsomständigheterna finns en viss sannolikhet att en person förändrar sina värderingar, gradvis eller till och med genom att helt byta värderingar.

Begreppet livsomständighet är alltså centralt för modellen och en av de viktigaste poängerna med analysen är följande: om livsvillkoren förändras så kan vi förvänta oss att värderingarna på en kulturell aggregerad nivå kommer att förändras med dem.

Spiral dynamics integral

Don Beck utvecklade modellen i ett samarbete med Ken Wilber och kallade den Spiral dynamics integral. Då vidareutvecklades kopplingen av värdesystem till utveckling på det psykologiska och strukturella planet. Exempelvis genom att koppla ihop de olika värdesystemen med olika styrelseskick, organisationsformer och tekno-ekonomiska förändringar, samt med olika sätt som individer tar perspektiv på världen. Ett exempel på tillämpning på det strukturella planet är Said Dawlabanis analys av utvecklingen av ekonomiska system i sin Memenomics som jag recenserat här. Andra tillämpningar är av Ron Cacioppe och Mark Edwards som ramverk till organisationsutveckling, Don Beck som tillämpat modellen i Sydafrika efter apartheid och Elsa Maalouf som har beskrivit konflikthärdar i Mellanöstern ur ett värdesystemperspektiv.

Styrkor med modellen som bör framhållas är att den är ganska enkel att sätta sig in i och förstå, den är också enkel att koppla till vetenskapliga och idéhistoriska strömningar, och teknologiska genombrott. Denna breda koppling kan dels ses som en styrka i och med att den kopplar den historiska utvecklingen med dagens klimat, men också en svaghet i och med att det är svårt att föra i bevis hur den kopplingen ser ut. Jämfört med andra modeller är den mycket bred och grovmaskig, beskrivningarna blir därför i ganska breda penseldrag. Modellen säger inte heller något om kulturella särdrag, alltså att utvecklingen ser olika ut i olika länder, en aspekt jag kommer att diskutera och lägga till. Därför kommer några alternativa modeller diskuteras efter beskrivningen av de viktigaste värdesystemen.

Beskrivning av de vanligast förekommande värdesystem

Innan de viktigaste värdesystemen beskrivs bör nämnas att värderingar enligt modellen inte är antingen onda eller goda, bra eller dåliga, och högre är inte med nödvändighet bättre. De är inte heller ett bra mått på hur långt individer kommit i utveckling i termer av komplexitet eller mognad, det går att argumentera för alla värderingar på mer eller mindre komplexa och utvecklade sätt. Värderingar och värdesystem är i grunden en konsekvens av de livsvillkor man upplever. Men också av ens omgivnings värderingar.

Egentligen kan man säga att det finns minst 9 miljoner olika perspektiv i vårt land, men för att kunna se mönster och belysa värderingarna från ett övergripande synsätt brukar man tala om tre stora grupper som betecknas på olika sätt, ibland med bokstavskombinationer, färger eller andra namn. Jag refererar till dem som traditionella, moderna och postmoderna värderingar. Här följer en kortfattad och förenklad beskrivning av dessa värderingar eller perspektiv, och hur de vuxit fram tillsammans med ett första inledande värdesystem, pre-traditionella värderingar, samt ett femte efterföljande värdesystem, integrala värderingar.

Ett tips när man läser beskrivningarna är att tänka sig att det handlar om en annan kultur än den svenska. Modellen utvecklades som nämnts i USA men man kan tänka sig att denna beskrivning handlar om en godtyckligt kultur, i första hand i västvärlden.

De pre-traditionella värderingarna förekommer i mycket liten utsträckning och har litet inflytande i debatten. De kan ses som en extremindividualistisk form av självhävdelse där omvärlden och andra människor ses som hotfulla. Det som ger mål och mening med livet är att uppnå makt på andras bekostnad. Medlet är att använda hot, styrka och våld för att uppnå detta. Denna enkla härskarlogik lyder: Starkast vinner! och den lämpar sig väl i kretsar av mer eller mindre organiserad brottslighet. Svaghet föraktas och oförrätter besvaras främst med vedergällning. Historiskt kan värdesystemet härledas till den neolitiska revolutionen med jordbrukande och bildandet av högkulturer som det antika Egypten och Romarriket.

Det traditionella värdesystemet och perspektivet kännetecknas av konformism, kollektivism och en traditionell syn på exempelvis tro och kunskap, nationell identitet och könsroller. De traditionella värderingarna kan historiskt härledas till skapandet av nationalstaten och statsreligion, och som en respons på de pre-traditionella betydligt våldsammare värderingarna som föregår de traditionella. I det politiska landskapet kan de traditionella värderingarna associeras till den tidigare arbetarrörelsen och idag ses i de konservativa politiska värderingarna. Institutioner som fungerar utifrån en traditionell logik är sådana som garanterar stabilitet, som försvar och polisväsende.

Det traditionella perspektivet betonar stabilitet och ordning, något som är en förutsättning för att äganderätt ska respekteras och att värna de svaga från brottslingar. Historiskt kan har detta värdesystem utvecklats som en respons på föregående värdesystem och som ett sätt att hålla det i schack. Dock kan ett överdrivet fokus på bevarande av traditioner och respekt av auktoriteter hämma utveckling och framsteg – nytänkare står ofta i kontrast till stabilitet och traditioner.

Det moderna värdesystemet växte historiskt fram med den vetenskapliga och industriella revolutionen, och betonar rationalitet, vetenskapliga framsteg och ekonomisk tillväxt. Ofta förespråkas individualism och ifrågasättande av den traditionella kollektivismen som här kallas jantelagen, ett fenomen man kan observera i andra kulturer än den svenska. De moderna värderingarna syns tydligast i näringslivet där företag och individer konkurrerar enligt en marknadslogik. Marknadsliberalism och kapitalismen utvecklades som en konsekvens av avregleringar av banker och handel på en fri marknad till skillnad från en statligt kontrollerad planekonomi.

Ständig tillväxt och positiv framtidstro utgör kärnan i de moderna värderingarna. Teknologiska och vetenskapliga framsteg är centrala och definierar en kulturs framgång ur detta perspektiv. Det vetenskapliga idealet är naturvetenskapens positivism med den hypotetisk-deduktiva metoden som testas med kontrollerade experiment i den objektiva verkligheten. I motsats till föregående värdesystems kollektivistiska auktoritetstro hyllas den upplysta och förnuftiga individen.

Värdesystemets antaganden om människan som “rationell” individ som sätter egenintresset högst, homo economicus, syns tydligast i de rådande ekonomiska teorierna. Om de traditionella värderingarna associeras till arbetarklassen kan modernisternas snarare ses som medelklassvärderingar. De är ofta inte så framträdande i den politiska debatten, utan kan ses som ett slags normalläge i debatten. Partierna med statsbärande ambitioner, S och M, har länge haft sin tyngdpunkt i de moderna värderingarna med värnande om främst en ”stabil” ekonomisk utveckling.

De postmoderna värderingarna växte fram för ett halvt sekel sedan i och med rörelser som postkolonialism, feminism, freds- och miljörörelsen. Dessa värderingar betonar ifrågasättande av traditioner, auktoriteter, normer, maktstrukturer och maktutövning. Men de rymmer också en kritik mot och dekonstruktion av vetenskaplig objektivitet och ekonomisk tillväxt som yttersta mål. En skillnad från den föregående moderna individualismen är att istället för att individen ska bryta sig ur från de förtryckande rådande normerna så fokuserar man på att förändra normerna på det kollektiva och kulturella planet.

Postmoderna värderingar är de som främst förespråkas i vårt postindustriella nätverks- och informationssamhälle. I organisationsutvecklingen förespråkas platta nätverk och bottom-up-strategier med webben som förebild framför statiska hierarkier. Istället för modernistisk toppstyrning där chefen ger order och fördelar resurser fokuserar man på tillhörighet och att skapa en attraktiv organisationskultur. Viktigt är att alla perspektiv kommer till tals och att alla får sin röst hörd, något som ofta går ut över effektiviteten. Vikten av (mätbar) effektivitet är å andra sidan något som problematiseras.

Ofta betonas tolerans och omsorg för andra religioner, sexuella läggningar och kulturer på bekostnad av den egna, och kreativitet och relativism på bekostnad av rationellt tänkande. Kunskapsrelativismen är en konsekvens av kritiken mot de anspråk om objektivitet och slutgiltig sanning som finns i föregående perspektiv. Den kommer också från insikten att all rationalitet vilar på en uppsättning antaganden som i sig inte kan bevisas, vilket Thomas Kuhn visade i sin beskrivning av vetenskapliga paradigm. I Richard Floridas beskrivning kan de postmoderna värderingarna hittas hos den kreativa klassen, “cultural creatives”, som är överrepresenterade i urbana och hippa miljöer som San Fransisco, Berlin eller Amsterdam. Eller för den delen Söder i Stockholm eller Malmös Möllevången.

Även om det är vanskligt att leta efter gemensamma mönster eller teman hos de olika rörelserna eller politiska inriktningarna (en postmodern impuls är att problematisera just den typen av anspråk), så präglas de som regel av ett konfliktperspektiv där en grupp anses överordnad och en annan grupp underordnad och förtryckt. I marxismen är det arbetarklassen som förtrycks av kapitalisten, i feminismen är det kvinnan som ses som underställd mannen, i postkolonialismen är det i-länderna i väst som förtryckt tredje världen, eller vita som diskriminerar rasifierade i vårt samhälle, samt i alla fall en del av miljörörelsen kan människan ses förtrycka övriga arter och biosfären. Nationalstaten ses ur detta perspektiv som en i grunden problematisk och exkluderande konstruktion, och förknippas med historiska förtryck av marginaliserade grupper och kulturer.

Konflikter mellan värdesystemen

Vanligtvis räcker det långt med dessa tre värdesystem för att beskriva det kulturella och politiska landskapet i ett i-land. I det här fallet är det dock meningsfullt att beskriva det efterföljande värdesystemet som har olika beteckningar. Innan den beskrivningen en kommentar om hur värdesystemen ovan fungerar.

De olika värdesystemen är ofta i konflikt med varandra. Från ett individualistiskt och modernt perspektiv kritiseras ofta de traditionella värderingarna för att de är statiska, förtryckande och utvecklingsfientliga. Förstås ryms här den stora diskussionen mellan religion och vetenskap, eller mellan gudstro och ateism. Det postmoderna perspektivet rymmer ofta en kritik mot det moderna för dess övertro på rationalitet, mätbart, marknadslösningar och maktkoncentrationer, och mot det traditionella för just betoningen på traditioner och bevarande av maktrelationer. Det postmoderna perspektivet kan exempelvis kritiseras av det moderna för att vara flummigt och verklighetsförnekande, och av det traditionella för att vara naivt eller obegripligt.

Värdesystemen har delvis uppstått som en reaktion på varandra, de löser de problem som föregående värdesystem skapat, men samtidigt skapar de nya problem som det efterkommande värdesystemet hanterar. På så sätt kommer de alltid i någon mån att vara i konflikt med varandra. Vad dessa värdesystem eller perspektiv dock har gemensamt är att de betraktas som de rätta värderingarna eller perspektiven av de som förespråkar dem. De har rätt och andra perspektiven har fel. Men det är något som förändras i och med det efterföljande värdesystemet:

Integrala värderingar, ibland används termer som post-postmodern, metamodern, integrativ eller rekonstruktiv postmoderism, kan enklast förstås som en syntes av samtliga föregående värdesystem eller perspektiv. Termen integral, som myntades av Jean Gebser, indikerar att man ska integrera och föra ihop de olika tidigare värdesystemen i en syntes istället för att se dem som flera olika sanningar där en av dem har rätt och övriga fel. Snarare ses de som viktiga perspektiv där alla har olika funktioner och fyller nödvändiga syften. En central princip för de integrala värderingarna är utvecklingsdimensionen där man istället för ekonomisk utveckling betonar att det är en utveckling på det psykologiska, kulturella eller samhälleliga planet som sker.

Ofta tänker man sig utvecklingen där ett paradigm ersätter ett annat, ungefär som att bondesamhället ersatts av industrisamhället som i sin tur ersatts av informationssamhället. Men det är inte en riktig beskrivning då vi fortfarande lever i ett bondesamhälle, även om lantbruket bara motsvarar två procent av befolkningen och två procent av BNP. Vi lever också fortfarande i ett industrisamhälle, snarare än att alla arbetar inom den postmoderna kunskapssektorn.

På samma sätt kan man ur ett integralt perspektiv säga att värdesystemen i en kultur inte ersätter varandra utan snarare bygger på varandra. Även om de olika värdesystemen utifrån sina respektive perspektiv kritiserar varandra och till stor del har uppkommit som en reaktion på varandra så ser man utifrån detta synsätt att värdesystemen förutsätter att de föregående värderingarna fyller sin funktion. En fungerande marknadsekonomi förutsätter stabilitet i termer av lag och ordning, t ex i att äganderätten respekteras och ingångna avtal följs. Hög grad av korruption och brottslighet gör det svårt att göra affärer. Vidare förutsätter de postmoderna värderingarna de moderna då de förutsätter föregående teknologiska och vetenskapliga framsteg.

Avslutande kommentarer

Beskrivningen av värdesystemen och dess historik illustrerar hur kulturer utvecklas på värderingsplanet. Observera att det som beskrivs ovan är idealiseringar. Det är inte så att man måste bekänna sig till något av värdesystemen. Det är inte nya ideal som förs fram och man måste inte tycka på ett visst sätt. Det går utmärkt att föredra och förespråka olika perspektiv i olika situationer. Främsta nyttan med modellen som vill föra fram är att den ger stöd åt att betrakta komplexa frågeställningar ur olika perspektiv. Hur man än vill lösa problemen så tror jag att man är betjänt av att se så många perspektiv som möjligt.

Utvecklingen som beskrivs, där olika värdesystem växer fram eller när fördelningen förändras är i vanliga fall en mycket långsam process, även om det kan gå snabbt som vi märkt här i Sverige. Modellens betoning på utveckling, kopplingen till idealiserade perspektiv och dess strukturella motsvarigheter gör den lämplig att förstå en del av mekanismerna bakom de förändringar vi kunnat se senaste tiden ur ett mycket brett perspektiv. Men innan en sådan analys följer en diskussion kring hur modellen förhåller sig till andra sätt att mäta och beskriva värderingar.

 

One Response to Teori – Spiral dynamics-modellen och värdesystem ur ett utvecklingsperspektiv

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *