Monthly Archives: March 2016

Teori – Jämförelse mellan olika värderingsmodeller

Innan jag fortsätter den teoretiska genomgången så kommer några vidare ord kring bakgrunden och syftet med analysen och arbetet. Flyktingkrisen har inneburit och innebär en stor utmaning och stora svårigheter för alla inblandade. För individer, för landet som helhet, för EU, för de som flyr eller migrerar och så vidare. Det går att belysa den från många olika vinklar, mer eller mindre kritiska eller konstruktiva. Min första och främsta utgångspunkt om den här frågan är konstruktiv. Jag arbetar med teorier och praktiker för personlig utveckling, och här går jag också in på den kulturella utvecklingsdimensionen. Vi står inför en kris och frågan jag utgår från här är följande:

Hur kan kan vi växa som människor och utvecklas vidare som kultur? Det är inte bara så att krisen erbjuder möjligheter att utvecklas, jag hävdar att situationen kräver att vi tänker nytt och ser världen på nya sätt. Syftet är alltså att visa hur det rådande tänkandet och de rådande synsätten är otillräckliga. Att visa hur vi hamnade här och framför allt att visa på vägar framåt.

När jag nu introducerar en modell som beskriver hur värderingar utvecklas vill jag gå grundligt tillväga. Därför kanske den teoretiska genomgången kan kännas långrandig. Dessutom finns en del språkliga detaljer som kan utvecklas. Jag kommer att återkomma och sammanfatta genomgången på ett lite mer lättillgängligt vis senare innan jag drar mina slutsatser.

Här kommer andra modeller över värdesystem att diskuteras och jämföras med Spiral dynamics-modellen. Dessa är GAL-TAN-skalan från statsvetenskapen, Shalom Schwartz värdesystemteori (också kallad Common cause), World Values Survey, samt vårt eget värdesystemtest. Avslutningsvis kommer Spiral dynamics att sammanfattas tillsammans med en diskussion kring de mer eller mindre normativa antaganden som ligger till grund för modellen. Ett annat syfte med arbetet är att utveckla modellen och tydliggöra dess vetenskapliga stöd.

Jämförelse med andra modeller

GAL-TAN-skalan

I analysen av det senaste riksdagsvalet fördes ett nytt perspektiv fram. Utöver den klassiska höger-vänsterskalan förespråkade statsvetaren Henrik Oscarsson från SOM-institutet en vertikal skala, GAL-TAN, där den förra står för Green, Alternative, Libertarian och den senare för Traditionalist, Authoritarian, Nationalistic. De partier som gjorde framgångsrika val positionerade sig i olika ändar av den skalan, främst Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna. I analysen beskrivs att invandringspositiva personer tenderar att ha libertära värderingar (GAL) och invandringskritiska ha auktoritära (TAN).

En bok som beskriver dessa förändringar i det politiska landskapet kallades Fragment och visar just hur vi gått från ett förhållandevis homogent åsiktslandskap till ett mer fragmenterat och differentierat. Och det är just på den vertikala skalan som uppdelningen sker, något som får stöd från de åsiktsundersökningar SOM-institutet genomfört under många år (se figur 7 på s 26 för en jämförelse mellan valen 1994 och 2014).

Hur förhåller sig då Spiral dynamics-modellen till denna skala? En översiktlig jämförelse visar att GAL motsvarar de postmoderna värderingarna, även om libertära också ryms i de moderna. Den senare tycks svara ganska tydligt mot de traditionella värderingarna. Detta torde vara en rimlig slutsats, men ett framtida arbete är att visa att denna koppling verkligen har empiriskt stöd. Oscarsson med kollegor visar också på en korrelation mellan vänster-höger och GAL-TAN så att partier och människor som hamnar till vänster på den politiska skalan i högre utsträckning hamnar högre upp, alltså GAL, medan höger korrelerar med TAN. Det är alltså meningsfullt att tala om att vänstern i högre utsträckning har postmoderna värderingar och högern har traditionella. Exempel är Fi och Mp uppe till vänster och Sd nere till höger. C avviker här genom att stå långt upp och långt ut till höger, de förespråkar en generös och liberal flyktingpolitik tillsammans med en uttalad marknadsliberal syn på företagande. Övriga borgliga partier har gissningsvis rört sig nedåt på kartan senaste året.

Shalom Schwartz value systems

En annan ofta använd modell för att beskriva värdesystem är den som utvecklades av Shalom Schwartz och populariserad i omställningskretsar som Common cause. Jag har introducerat modellen här och här. Schwartz modell är induktiv, vilket innebär att det är empirin som bygger upp modellen. Värderingarna som framkommer som olika ställningstaganden och värden som grupperas i olika kluster. Man kan jämföra med Jane Loevingers jagutvecklingsteori som också den är induktiv och där beskrivningarna av stadierna kommer från utvärderingarna av data. Spiral dynamics-modellen däremot kan ses som en deduktiv modell som formulerades tidigt och därefter har empirin fått anpassa sig efter modellen och dess idealiseringar. Detta påminner om utvecklingen av Kegans subjekt-objektteori som formulerades utifrån en undersökning av ca 40 individer (samt inspiration från andra teorier som Kohlbergs och Piagets), därefter har Kegans ramverk legat till grund för hur vidare data ska samlas in och bedömas.

I vetenskapliga sammanhang har man på senare tid förespråkat induktiva och empiriskt grundade modeller. En anledning till detta är uppfattningen att forskaren bör undvika att projicera ut sina egna förväntningar på världen och sedan samla in data som stödjer den egna tesen. En annan är den i många fall rikliga tillgången på data – Big data! Det naturvetenskapliga idealet är annars att man formulerar en hypotes och sedan testar den empiriskt. Men man kan emot detta hävda att man med en sådan hypotetisk-deduktiv metod får de svar man frågar efter. Det gäller alltså att, som Karl Popper betonade, formulera hypoteser som kan falsifieras.

En nackdel med dessa induktiva och empiriska metoder att de inte avslöjar någon underliggande mekanism eller logik. De beskriver bara fördelningen vid olika tidpunkter. Dock behöver inte båda tillvägagångssätten vara ömsesidigt uteslutande, snarare kan de komplettera varandra om de olika modellerna kan visas vara överensstämmande med varandra. Således kan Loevingers och Kegans teorier ses som ömsesidigt kompletterande varandra och så kan man också se på Schwartz och Spiral dynamics. De grundar sig nämligen på samma struktur enligt en analys av Strack (2011). En förmodad utveckling på området tror jag är att man strävar efter att integrera olika metoder och synsätt för att kombinera bra data och dynamiska modeller med bra underliggande lagar och förklaringsmodeller. Denna typ av metateoretiska jämförelser kommer vi nog se mer av i framtiden. Schwartz själv föreslog en utveckling där man ordnar värderingar och värdesystem efter en utvecklingsdimension. Och det finns ett närmare exempel på ett sådant förfarande.

World Values Survey

Sättet att mäta värderingar som fått störst populärt genomslag är förmodligen World Values Survey lett av Ronald Ingelhart. WVS har sedan 80-talet studerat värderingar i sociokulturella, moraliska, religiösa, politiska frågor hos ett representativt urval av befolkningarna i många olika kulturer. Ungefär vart femte år publiceras resultat från undersökningarna vilket brukar illustreras med olika värderingskartor. Dessa kartor brukar användas för att illustrera hur värderingar skiljer sig åt mellan olika kulturer, men det öppet tillgängliga datamaterialet kan också användas för att studera hur värderingar fördelar sig inom kulturerna. Datat kan också användas för att studera dessa värderingar ur ett utvecklingsperspektiv. En sådan analys genomfördes av Per Sjölander där värdesystemen för tidpunkterna 1996 och 2006 i USA såväl som Sverige jämfördes. En intressant slutsats från den analysen var att de traditionella värderingarna gick framåt under den tidsperioden, på bekostnad av de postmoderna. En möjlig, och kanske till och med trolig, förklaring till denna utveckling (eller regression?!) är händelserna efter 9/11 med kriget mot terrorism och den ökade nationalismen och patriotism som följde på detta. Detta är ett exempel på den adaptiva aspekten av värderingarna, de anpassar sig till omständigheterna – oavsett vad man tycker om det.

I jämförelse kunde visas att de postmoderna värderingarna fått stort genomslag i vår kultur. Sjölanders analys gav upphov till ett vidare arbete kring vårt värdesystemtest.

Värdesystemtestet

Sjölanders analys av data från WVS möjliggjorde att någorlunda precist fånga traditionella till postmoderna värderingar. Men intervjufrågorna i WVS är inte anpassade till att beskriva utvecklingsdimension. Därför har vi sedan dess arbetat med att formulera alternativ som bättre ska differentiera mellan olika utvecklingsnivåer. En central aspekt i det arbetet, som då är ett induktivt tillvägagångssätt, är att hitta statistiska mått för att visa att ett visst värdesystem bör ses som mer utvecklat än ett annat. Detta är alltjämnt pågående arbete.

Övriga vuxenutvecklingsteorier

Det borde ligga nära till hands att jämföra Spiral dynamics med andra vuxenutvecklingsteorier som Loevingers jagutvecklingsteori, Kegans subjekt-objektteori såväl som MHC. Cook-Greuter gjorde en tabell över hur jagutvecklingsstadierna förhåller sig till värdesystemen och Kegan brukar referera till ordning 3-5 av meningsskapande som traditionalism, modernism och (rekonstruktiv) postmodernism. Man ska dock vara lite försiktigt med denna koppling. Spiral dynamics kan ses som en stadieteori för den kulturella utvecklingen men inte för den personliga. Det finns inget i teorins konstruktion som visar att de postmoderna värderingarna är mer komplexa eller transcenderar de moderna eller traditionella. Det är bara något som observerats i hur kulturer utvecklas, samt i att frågeställningarna hos de olika värdesystemen utvecklas som en respons i föregående värdesystems tillkortakommanden. Men på det individuella planet får kopplingen mellan olika värderingar och nivåer av komplexitet eller mognad betraktas som svag. Att man har postmoderna värderingar är alltså inte nödvändigtvis ett bevis för att man kommit långt i sin personliga utveckling. I synnerhet här i Sverige där de postmoderna värderingarna fått sådant stort genomslag. Det finns alltså ett starkt kulturellt stöd för dessa värderingar. Mer om detta när vi diskuterar den svenska kontexten.

Avslutningsvis kan jag nämna en jämförelse jag gjort mellan Spiral dynamics i Dawlabanis beskrivning och fokus på ekonomiska system och ett ramverk för tekno-ekonomisk utveckling av Otto Scharmer och Katrin Kaufer. Båda försöker besvara vad som händer efter kapitalismen och de kommer fram till någorlunda samstämmiga resultat.

Sammanfattning och kritik av Spiral dynamics

Spiral dynamics är alltså ett deduktivt ramverk för hur värderingar utvecklas genom historien, men de illustrerar också tre viktiga värdesystem och tillhörande perspektiv som är verksamma idag. Modellen ger en mycket grov och förenklad bild över värdelandskapet i ett typiskt industrialiserat västland. En poäng med denna förenkling är dock att göra den enkel att tillämpa. En annan förenkling är att utvecklingen för alla kulturer beskrivs med samma modell, därför behöver den kompletteras med en del resonemang kring kulturella särdrag.

En uppenbar kritik man kan rikta mot modellen är dess normativa inslag. Att en modell eller teori är normativ innebär att den inte bara beskriver hur världen eller en del av den är beskaffad utan den föreskriver också hur den borde fungera. Det kan ske mer eller mindre explicit, i detta fall skulle det kunna innebära att beskriva vissa värderingar eller hur de förhåller sig till varandra som mer önskvärda utan att visa varför. Ett sätt att undvika denna normativitet är alltså att tydliggöra argumentationen genom att hänvisa till empiri. Ett annat sätt är att vara tydlig och transparent med de antaganden och axiom som modellen vilar på.

Vid jämförelsen med exempelvis Schwartz modell och WVS beskriver Spiral dynamics värdesystem som mer eller mindre utvecklade. Det var ett grundläggande antagande utifrån vilket modellen konstruerades och inte någon empiriskt grundad slutsats. Den är inte uttalat normativ i att högre nivåer är bättre eller mer önskvärda. Inte heller är den deterministisk som vissa menar, det finns inget som vittnar om att utvecklingen är predestinerad att ske. Tillfälliga bakslag, mer permanenta regressioner eller kollapser är fullt möjliga. På så sätt kan den ses som en taxonomi över kulturella värderingar. Så här beskriver Clare Graves sin syn på den normativa frågan, en syn jag betraktar som svagt normativ på det kulturella planet.

“I am not saying in this conception of adult behavior that one style of being, one form of human existence is inevitably and in all circumstances superior to or better than another form of human existence, another style of being. What I am saying is that when one form of being is more congruent with the realities of existence, then it is the better form of living for those realities. And what I am saying is that when one form of existence ceases to be functional for the realities of existence then some other form, either higher or lower in the hierarchy, is the better form of living. I do suggest, however, and this I deeply believe is so, that for the overall welfare of total man’s existence in this world, over the long run of time, higher levels are better than lower levels and that the prime good of any society’s governing figures should be to promote human movement up the levels of human existence.”

En iakttagelse jag själv gör är att även företrädare för Schwartz eller Common cause såväl som WVS i Sverige mellan raderna implicerar att vissa värderingar är mer utvecklade än andra, då förstås våra egna jämfört med t ex synen på jämställdhet eller barnaga i andra kulturer. Själv tycker jag att den normativa frågan ständigt bör vara öppen för diskussion, men att de ställningstagande man gör bör vara öppen och tydlig med det. En fördel med ett explicit och tydligt uttalat utvecklingsperspektiv är förstås att vi kan undersöka olika situationer som flyktingfrågan och se dem som möjliga utvecklingskriser.

Ett annat normativt inslag är det stora språnget mellan de postmoderna och de integrala värderingarna, något som blir en konsekvens av att beskrivningen av de föregående värdesystemen inte skiljer sig i komplexitet. De blir bara olika perspektiv med samma struktur, ett system där värderingar uppstår som en konsekvens av upplevda livsvillkor. De integrala värderingarna enligt modellen omfattar – integrerar – samtliga tidigare värdesystem. Detta kvalitativa skifte och stora steg har inte något stöd från tidigare nämnda teorier från vuxenutvecklingsfältet, där varje stadium eller nivå är mer komplex än den närmast föregående.

Ytterligare ett sådant antagande är förespråkandet att spiralen bör vara balanserad och därmed ”hälsosam”. Det innebär att en kultur behöver en representation av alla värderingar upp till den högsta befintliga nivån. Från detta antagande följer först och främst att kulturer inte kan ”hoppa” upp till en viss nivå utan behöver passera alla nivåer. Och vidare att värdesystem som befinner sig längre ner i spiralen aldrig kommer att försvinna eller bör bekämpas per se. Denna tanke kan möjligen finna visst stöd i synen på värdelandskapet som ett komplext adaptivt system. Värderingar låter sig inte till fullo styras eller kontrolleras. Detta är också något jag förespråkar.

När dessa normativa inslag diskuteras bör man vara medveten om delen som definitivt inte är normativ. De olika värdesystemen kopplas ihop med perspektiv som också kan ses som olika slags rationaliteter. Med rationalitet menar jag sätt att se på världen, att skapa mening och uppfattning om vad som är önskvärda beteenden och värderingar. Det finns alltså inte en uppsättning korrekta, rationella och goda värderingar där andra värderingar är irrationella och bygger på rädsla eller ondska. Det om något hade varit normativt! Däri ligger i min mening modellens främsta styrka och där kan den komplettera andra modeller och bidra till intressanta diskussioner.

Som helhet så är behöver modellen underbyggas vetenskapligt i högre grad. Även om den inte vunnit någon större popularitet inom akademin får den, som beskrivits ovan, indirekt stöd av andra teorier och går lätt att koppla till andra utvecklingsdimensioner som socio-tekno-ekonomiska. På plussidan är flertalet beskrivningar på hur den beprövats i olika kontexter och dess användbarhet. I denna analys är det användbarheten jag tänker dra nytta av. Den ger ett perspektiv på värderingar och hur de utvecklas, en dimension de andra modellerna över värderingar saknar.

I följande del kommer den svenska kulturen och historien att diskuteras utifrån ett Spiral dynamics-perspektiv.

Teori – Spiral dynamics-modellen och värdesystem ur ett utvecklingsperspektiv

Vid analysen av värderingarna kommer jag att utgå från modellen som är populärt känd som Spiral dynamics. Det finns dock flera andra modeller över värdesystem, så valet kräver en motivering. För- och nackdelar med modellen kommer att diskuteras mer ingående i nästa inlägg, men avgörande här är att de olika värdesystemen kan kopplas till olika perspektiv eller “mindsets” och att den beskriver ett utvecklingsperspektiv. På så sätt kan Spiral dynamics-modellen fungera som ett stöd för att se på världen och komplexa problemställningar ur olika perspektiv, vilket är en central komponent i den personliga utvecklingen.

Spiral dynamics, eller som upphovsmannen Clare W. Graves (1914-86) kallade den “the emergent, cyclical, double-helix theory of adult biopsychosocial systems development”, beskriver hur värdesystem eller vMemes utvecklas främst på det kulturella planet. Jag har använt utvecklingsmodellen Spiral dynamics vid flera tidigare tillfällen, t ex i en analys av skoldebatten, och gett en ganska omfattande introduktion av på min andra blogg fication.se. Den vidareutvecklades av Don Beck och Chris Cowan m.fl. Den är inte lika väl vetenskapligt underbyggd som vuxenutvecklingsteorier som Loevingers jagutvecklingsteori, Kegans subjekt-objektteori eller MHC, men kan sägas få indirekt stöd av teorierna ovan och av flera andra liknande ramverk för samhälls- eller organisationsutveckling, t ex i beskrivningar av Scharmer och Kaufer, och av Laloux.

Graves, som var professor i psykologi från Union Colleague i New York, sökte en syntes mellan olika psykologiska skolor som representerades av i första hand Abraham Maslow, samt av B.F. Skinner och Carl Rogers. Graves inspirerades av nya tankar kring systemteori, general systems theory, som formulerades av Ludwig von Bertalanffy. Marilyn Hamilton gör också denna systemteoretiska koppling och beskriver värderingar som just komplexa adaptiva system. Precis som Jean Piaget så undersökte Graves hur människor värderade och uppfattade världen på olika sätt snarare än att finna rätt världsbild och rätt värderingar. Han gav sina studenter frågan ”Hur fungerar en mogen och rationell människa?” och fick ett antal olika svar som han delade in i olika högar med liknande svar. Sedan bad han ett antal människor ordna högarna efter mognad eller utveckling och de kom fram till ungefär samma resultat. Ett grundantagande är att det inte finns någon enda korrekt syn på hur en rationell människa fungerar utan att det finns olika möjliga synsätt. Denna synen på rationellt tänkande, såväl som förmågan att ta olika perspektiv, utvecklas genom hela livet.

vMeme

Ett nyckelbegrepp i Spiral dynamics som introducerades av Beck och Cowan är vMeme som står för value-meme. Begreppet meme, som kommer från Richard Dawkins bok the Selfish gene, är en informationsmängd, en idé, en –ism, en värdering eller liknande som sprids genom befolkningen likt ett virus. Människor kan man här se som värddjur för informationsviruset som sprider sig mer eller mindre effektivt beroende på hur mottagliga människorna är, alltså grogrunden. På samma sätt som organismer kan ses som värddjur för gener som sprids vidare om de har livskraft kan vi se idéerna spridas vidare och evolvera till alltmer komplexa former. En enkel illustrationen av hur en mem sprids är genom att människor delar inlägg på Facebook. Vi är mottagliga för vissa memer medan vi inte nappar lika mycket på andra. På så sätt kan man se informationslandskapet som ett ekosystem där vissa arter (idéer eller värderingar) kan trivas och växa medan andra inte finner lika gynnsamma förutsättningar.

När det gäller Spiral dynamics så beskriver den inte enskilda idéer eller värderingar utan om hela värdesystem. En vMeme är alltså en sammanhängande uppsättning eller kluster med grundläggande åsikter och värderingar som bygger på något eller några grundantaganden. Om en person till exempel visar en hög tolerans för olika kulturer och förespråkar jämställdhet så kan man förvänta sig att denne också förespråkar mänskliga rättigheter. En annan person som förespråkar konformism och lydnad kan förväntas tycka traditioner och trygghet är viktiga. På liknande sätt går det att identifiera 8 olika värdesystem.

De olika värdesystemen beskriver hur värdesystem utvecklas i olika kulturer. Ett värdesystem är en samling åsikter och förhållningssätt i olika frågor som hänger ihop med varandra. De beskriver vad människor anser vara sunt, rationellt och önskvärt i olika situationer. Värdesystem är inte bara en samling åsikter utan också perspektiv på världen. Man kan säga att det inte bara är ett sätt att se på världen utan också ett sätt att inte se världen.

Ett vidare antagande är att värdesystemen i historiens såväl som i individers utveckling svänger mellan två ytterligheter, individualism och kollektivism. Men det är inte en pendelrörelse som bara går fram och tillbaka utan någon progression, utan en spiralrörelse där den för varje varv också rör sig uppåt – därav namnet på modellen. Varje ny nivå eller stadie bygger vidare på föregående, men är samtidigt en reaktion mot den och försöker lösa de problem som föregående skapar.

Livsomständigheter

Clare Graves hade som grundhypotes att värdesystemen i grunden är en konsekvens av hur individen (eller kulturen) ser på sin omvärld. Värdesystemet är alltså ett svar på ens livsomständigheter, på engelska “life conditions”. Livomständigheter utgörs av:

• platser och fysiska omgivningar, t ex i innerstan på Södermalm, i förorten i Tensta eller på landsbygden i Göinge,

• om problem och utmaningar man står inför, som olika arbetssituationer eller olika grad av trygghet i närområdet,

• sociala omständigheter som styrs av social status, kön, utbildning och familjesituation.

Vi har alla olika livssituationer och står inför olika problemställningar och utmaningar i livet. På så sätt ger värderingarna oss en grund att stå på och en riktning i livet då de säger oss vad som är rationellt och önskvärt att tycka och sträva mot.

Men livsvillkoren är ju inte bara objektiva sanningar som vi ser, snarare upplever vi dem ur olika perspektiv. Vi inte ser världen som den är utan vi ser den till stor del som vi vill se den. Till stor del sker en återkoppling genom att man tar in nyheter från nyhetskanaler och källor som bekräftar den egna världsbilden. Och när man får sin världsbild bekräftad så fortsätter man lätt att ta in nyheter därifrån. En konsekvens blir också att man dras till de frågor och de problem som bekräftar den egna världsbilden. På samma sätt följer man dem på twitter och umgås hellre med dem som har liknande värderingar som en själv. Ett begrepp som fångar denna rundgång och fenomen är ekokammare.

Det här tycks ju vara en ganska statisk syn där alla sitter fast i sina ekokammare och aldrig behöver utmana sina egna världsbilder. Men vi kan ju lyckligtvis inte helt och hållet styra över vilka problem och vilken verklighet vi ska se. Omvärlden förändras ju också, vare sig vi vill eller inte. Ibland seglar nya frågor eller problem upp på agendan där de egna värderingarna inte ger tillfredsställande svar. Då kan man antingen blunda för de nya frågorna eller faktumen, eller också anpassa sina värderingar och sin världsbild till de nya problemen. Ordet faktaresistens har införts för att beskriva det förstnämnda, när man blundar och bortser från fakta när de talar emot den egna övertygelsen och världsbilden. Konfirmationsbias är ett besläktat men svagare begrepp.

Men en del andra människor omprövar verkligen sina värderingar. Det kan bero på att de inte är så fast förankrade i sina ställningstaganden eller att de inte investerat lika mycket av sin trovärdighet i att försvara de tidigare värderingarna. Men det kan också bero på att de har en högre grad av mognad och intellektuell hederlighet. Man kan i alla fall generalisera genom att säga att det vid en förändring av livsomständigheterna finns en viss sannolikhet att en person förändrar sina värderingar, gradvis eller till och med genom att helt byta värderingar.

Begreppet livsomständighet är alltså centralt för modellen och en av de viktigaste poängerna med analysen är följande: om livsvillkoren förändras så kan vi förvänta oss att värderingarna på en kulturell aggregerad nivå kommer att förändras med dem.

Spiral dynamics integral

Don Beck utvecklade modellen i ett samarbete med Ken Wilber och kallade den Spiral dynamics integral. Då vidareutvecklades kopplingen av värdesystem till utveckling på det psykologiska och strukturella planet. Exempelvis genom att koppla ihop de olika värdesystemen med olika styrelseskick, organisationsformer och tekno-ekonomiska förändringar, samt med olika sätt som individer tar perspektiv på världen. Ett exempel på tillämpning på det strukturella planet är Said Dawlabanis analys av utvecklingen av ekonomiska system i sin Memenomics som jag recenserat här. Andra tillämpningar är av Ron Cacioppe och Mark Edwards som ramverk till organisationsutveckling, Don Beck som tillämpat modellen i Sydafrika efter apartheid och Elsa Maalouf som har beskrivit konflikthärdar i Mellanöstern ur ett värdesystemperspektiv.

Styrkor med modellen som bör framhållas är att den är ganska enkel att sätta sig in i och förstå, den är också enkel att koppla till vetenskapliga och idéhistoriska strömningar, och teknologiska genombrott. Denna breda koppling kan dels ses som en styrka i och med att den kopplar den historiska utvecklingen med dagens klimat, men också en svaghet i och med att det är svårt att föra i bevis hur den kopplingen ser ut. Jämfört med andra modeller är den mycket bred och grovmaskig, beskrivningarna blir därför i ganska breda penseldrag. Modellen säger inte heller något om kulturella särdrag, alltså att utvecklingen ser olika ut i olika länder, en aspekt jag kommer att diskutera och lägga till. Därför kommer några alternativa modeller diskuteras efter beskrivningen av de viktigaste värdesystemen.

Beskrivning av de vanligast förekommande värdesystem

Innan de viktigaste värdesystemen beskrivs bör nämnas att värderingar enligt modellen inte är antingen onda eller goda, bra eller dåliga, och högre är inte med nödvändighet bättre. De är inte heller ett bra mått på hur långt individer kommit i utveckling i termer av komplexitet eller mognad, det går att argumentera för alla värderingar på mer eller mindre komplexa och utvecklade sätt. Värderingar och värdesystem är i grunden en konsekvens av de livsvillkor man upplever. Men också av ens omgivnings värderingar.

Egentligen kan man säga att det finns minst 9 miljoner olika perspektiv i vårt land, men för att kunna se mönster och belysa värderingarna från ett övergripande synsätt brukar man tala om tre stora grupper som betecknas på olika sätt, ibland med bokstavskombinationer, färger eller andra namn. Jag refererar till dem som traditionella, moderna och postmoderna värderingar. Här följer en kortfattad och förenklad beskrivning av dessa värderingar eller perspektiv, och hur de vuxit fram tillsammans med ett första inledande värdesystem, pre-traditionella värderingar, samt ett femte efterföljande värdesystem, integrala värderingar.

Ett tips när man läser beskrivningarna är att tänka sig att det handlar om en annan kultur än den svenska. Modellen utvecklades som nämnts i USA men man kan tänka sig att denna beskrivning handlar om en godtyckligt kultur, i första hand i västvärlden.

De pre-traditionella värderingarna förekommer i mycket liten utsträckning och har litet inflytande i debatten. De kan ses som en extremindividualistisk form av självhävdelse där omvärlden och andra människor ses som hotfulla. Det som ger mål och mening med livet är att uppnå makt på andras bekostnad. Medlet är att använda hot, styrka och våld för att uppnå detta. Denna enkla härskarlogik lyder: Starkast vinner! och den lämpar sig väl i kretsar av mer eller mindre organiserad brottslighet. Svaghet föraktas och oförrätter besvaras främst med vedergällning. Historiskt kan värdesystemet härledas till den neolitiska revolutionen med jordbrukande och bildandet av högkulturer som det antika Egypten och Romarriket.

Det traditionella värdesystemet och perspektivet kännetecknas av konformism, kollektivism och en traditionell syn på exempelvis tro och kunskap, nationell identitet och könsroller. De traditionella värderingarna kan historiskt härledas till skapandet av nationalstaten och statsreligion, och som en respons på de pre-traditionella betydligt våldsammare värderingarna som föregår de traditionella. I det politiska landskapet kan de traditionella värderingarna associeras till den tidigare arbetarrörelsen och idag ses i de konservativa politiska värderingarna. Institutioner som fungerar utifrån en traditionell logik är sådana som garanterar stabilitet, som försvar och polisväsende.

Det traditionella perspektivet betonar stabilitet och ordning, något som är en förutsättning för att äganderätt ska respekteras och att värna de svaga från brottslingar. Historiskt kan har detta värdesystem utvecklats som en respons på föregående värdesystem och som ett sätt att hålla det i schack. Dock kan ett överdrivet fokus på bevarande av traditioner och respekt av auktoriteter hämma utveckling och framsteg – nytänkare står ofta i kontrast till stabilitet och traditioner.

Det moderna värdesystemet växte historiskt fram med den vetenskapliga och industriella revolutionen, och betonar rationalitet, vetenskapliga framsteg och ekonomisk tillväxt. Ofta förespråkas individualism och ifrågasättande av den traditionella kollektivismen som här kallas jantelagen, ett fenomen man kan observera i andra kulturer än den svenska. De moderna värderingarna syns tydligast i näringslivet där företag och individer konkurrerar enligt en marknadslogik. Marknadsliberalism och kapitalismen utvecklades som en konsekvens av avregleringar av banker och handel på en fri marknad till skillnad från en statligt kontrollerad planekonomi.

Ständig tillväxt och positiv framtidstro utgör kärnan i de moderna värderingarna. Teknologiska och vetenskapliga framsteg är centrala och definierar en kulturs framgång ur detta perspektiv. Det vetenskapliga idealet är naturvetenskapens positivism med den hypotetisk-deduktiva metoden som testas med kontrollerade experiment i den objektiva verkligheten. I motsats till föregående värdesystems kollektivistiska auktoritetstro hyllas den upplysta och förnuftiga individen.

Värdesystemets antaganden om människan som “rationell” individ som sätter egenintresset högst, homo economicus, syns tydligast i de rådande ekonomiska teorierna. Om de traditionella värderingarna associeras till arbetarklassen kan modernisternas snarare ses som medelklassvärderingar. De är ofta inte så framträdande i den politiska debatten, utan kan ses som ett slags normalläge i debatten. Partierna med statsbärande ambitioner, S och M, har länge haft sin tyngdpunkt i de moderna värderingarna med värnande om främst en ”stabil” ekonomisk utveckling.

De postmoderna värderingarna växte fram för ett halvt sekel sedan i och med rörelser som postkolonialism, feminism, freds- och miljörörelsen. Dessa värderingar betonar ifrågasättande av traditioner, auktoriteter, normer, maktstrukturer och maktutövning. Men de rymmer också en kritik mot och dekonstruktion av vetenskaplig objektivitet och ekonomisk tillväxt som yttersta mål. En skillnad från den föregående moderna individualismen är att istället för att individen ska bryta sig ur från de förtryckande rådande normerna så fokuserar man på att förändra normerna på det kollektiva och kulturella planet.

Postmoderna värderingar är de som främst förespråkas i vårt postindustriella nätverks- och informationssamhälle. I organisationsutvecklingen förespråkas platta nätverk och bottom-up-strategier med webben som förebild framför statiska hierarkier. Istället för modernistisk toppstyrning där chefen ger order och fördelar resurser fokuserar man på tillhörighet och att skapa en attraktiv organisationskultur. Viktigt är att alla perspektiv kommer till tals och att alla får sin röst hörd, något som ofta går ut över effektiviteten. Vikten av (mätbar) effektivitet är å andra sidan något som problematiseras.

Ofta betonas tolerans och omsorg för andra religioner, sexuella läggningar och kulturer på bekostnad av den egna, och kreativitet och relativism på bekostnad av rationellt tänkande. Kunskapsrelativismen är en konsekvens av kritiken mot de anspråk om objektivitet och slutgiltig sanning som finns i föregående perspektiv. Den kommer också från insikten att all rationalitet vilar på en uppsättning antaganden som i sig inte kan bevisas, vilket Thomas Kuhn visade i sin beskrivning av vetenskapliga paradigm. I Richard Floridas beskrivning kan de postmoderna värderingarna hittas hos den kreativa klassen, “cultural creatives”, som är överrepresenterade i urbana och hippa miljöer som San Fransisco, Berlin eller Amsterdam. Eller för den delen Söder i Stockholm eller Malmös Möllevången.

Även om det är vanskligt att leta efter gemensamma mönster eller teman hos de olika rörelserna eller politiska inriktningarna (en postmodern impuls är att problematisera just den typen av anspråk), så präglas de som regel av ett konfliktperspektiv där en grupp anses överordnad och en annan grupp underordnad och förtryckt. I marxismen är det arbetarklassen som förtrycks av kapitalisten, i feminismen är det kvinnan som ses som underställd mannen, i postkolonialismen är det i-länderna i väst som förtryckt tredje världen, eller vita som diskriminerar rasifierade i vårt samhälle, samt i alla fall en del av miljörörelsen kan människan ses förtrycka övriga arter och biosfären. Nationalstaten ses ur detta perspektiv som en i grunden problematisk och exkluderande konstruktion, och förknippas med historiska förtryck av marginaliserade grupper och kulturer.

Konflikter mellan värdesystemen

Vanligtvis räcker det långt med dessa tre värdesystem för att beskriva det kulturella och politiska landskapet i ett i-land. I det här fallet är det dock meningsfullt att beskriva det efterföljande värdesystemet som har olika beteckningar. Innan den beskrivningen en kommentar om hur värdesystemen ovan fungerar.

De olika värdesystemen är ofta i konflikt med varandra. Från ett individualistiskt och modernt perspektiv kritiseras ofta de traditionella värderingarna för att de är statiska, förtryckande och utvecklingsfientliga. Förstås ryms här den stora diskussionen mellan religion och vetenskap, eller mellan gudstro och ateism. Det postmoderna perspektivet rymmer ofta en kritik mot det moderna för dess övertro på rationalitet, mätbart, marknadslösningar och maktkoncentrationer, och mot det traditionella för just betoningen på traditioner och bevarande av maktrelationer. Det postmoderna perspektivet kan exempelvis kritiseras av det moderna för att vara flummigt och verklighetsförnekande, och av det traditionella för att vara naivt eller obegripligt.

Värdesystemen har delvis uppstått som en reaktion på varandra, de löser de problem som föregående värdesystem skapat, men samtidigt skapar de nya problem som det efterkommande värdesystemet hanterar. På så sätt kommer de alltid i någon mån att vara i konflikt med varandra. Vad dessa värdesystem eller perspektiv dock har gemensamt är att de betraktas som de rätta värderingarna eller perspektiven av de som förespråkar dem. De har rätt och andra perspektiven har fel. Men det är något som förändras i och med det efterföljande värdesystemet:

Integrala värderingar, ibland används termer som post-postmodern, metamodern, integrativ eller rekonstruktiv postmoderism, kan enklast förstås som en syntes av samtliga föregående värdesystem eller perspektiv. Termen integral, som myntades av Jean Gebser, indikerar att man ska integrera och föra ihop de olika tidigare värdesystemen i en syntes istället för att se dem som flera olika sanningar där en av dem har rätt och övriga fel. Snarare ses de som viktiga perspektiv där alla har olika funktioner och fyller nödvändiga syften. En central princip för de integrala värderingarna är utvecklingsdimensionen där man istället för ekonomisk utveckling betonar att det är en utveckling på det psykologiska, kulturella eller samhälleliga planet som sker.

Ofta tänker man sig utvecklingen där ett paradigm ersätter ett annat, ungefär som att bondesamhället ersatts av industrisamhället som i sin tur ersatts av informationssamhället. Men det är inte en riktig beskrivning då vi fortfarande lever i ett bondesamhälle, även om lantbruket bara motsvarar två procent av befolkningen och två procent av BNP. Vi lever också fortfarande i ett industrisamhälle, snarare än att alla arbetar inom den postmoderna kunskapssektorn.

På samma sätt kan man ur ett integralt perspektiv säga att värdesystemen i en kultur inte ersätter varandra utan snarare bygger på varandra. Även om de olika värdesystemen utifrån sina respektive perspektiv kritiserar varandra och till stor del har uppkommit som en reaktion på varandra så ser man utifrån detta synsätt att värdesystemen förutsätter att de föregående värderingarna fyller sin funktion. En fungerande marknadsekonomi förutsätter stabilitet i termer av lag och ordning, t ex i att äganderätten respekteras och ingångna avtal följs. Hög grad av korruption och brottslighet gör det svårt att göra affärer. Vidare förutsätter de postmoderna värderingarna de moderna då de förutsätter föregående teknologiska och vetenskapliga framsteg.

Avslutande kommentarer

Beskrivningen av värdesystemen och dess historik illustrerar hur kulturer utvecklas på värderingsplanet. Observera att det som beskrivs ovan är idealiseringar. Det är inte så att man måste bekänna sig till något av värdesystemen. Det är inte nya ideal som förs fram och man måste inte tycka på ett visst sätt. Det går utmärkt att föredra och förespråka olika perspektiv i olika situationer. Främsta nyttan med modellen som vill föra fram är att den ger stöd åt att betrakta komplexa frågeställningar ur olika perspektiv. Hur man än vill lösa problemen så tror jag att man är betjänt av att se så många perspektiv som möjligt.

Utvecklingen som beskrivs, där olika värdesystem växer fram eller när fördelningen förändras är i vanliga fall en mycket långsam process, även om det kan gå snabbt som vi märkt här i Sverige. Modellens betoning på utveckling, kopplingen till idealiserade perspektiv och dess strukturella motsvarigheter gör den lämplig att förstå en del av mekanismerna bakom de förändringar vi kunnat se senaste tiden ur ett mycket brett perspektiv. Men innan en sådan analys följer en diskussion kring hur modellen förhåller sig till andra sätt att mäta och beskriva värderingar.

 

Sveriges respons på flyktingkrisen ur ett Spiral dynamics-perspektiv

”Bit för bit rivs i stället hela huset bakom fasaden, som får stå kvar. Så kommer det avgörande ögonblicket. På en given signal faller den gamla fasaden. Bakom den finns redan en ny. Den ser ut att alltid ha stått där. I ett slag är allt ändrat. Politiker, journalister, alla, följer med.

Nu är det den här korridoren som gäller.”

Johan Hakelius ord från oktober speglar de tvära kasten i vad som anses vara acceptabla värderingar och uttryck. Om man som jag arbetar med hur värderingar förändras och utvecklas så har det senaste halvårets utveckling varit minst sagt intressant att följa. Höstens stora svängning i flyktingpolitiken med införandet av ID-kontroller följdes av rapporteringen om sexuella övergrepp från nyårsnattens Köln med flera svenska städer och den till slut uppmärksammade We are Stockholm-festivalen. Den förra skapade diskussioner om politikernas beslutsfattande medan den senare har följts av diskussioner kring mediernas roll, och vad de valt att rapportera samt inte rapportera.

De senaste årens diskussioner har präglats av förändring där nya frågor, nya aktörer och begrepp har dykt upp eller återintroducerats i samhällsdebatten. Ett sådant nytt begrepp är faktaresistens som kan ses som en oförmåga eller ovilja att erkänna fakta som talar emot den egna övertygelsen och de egna värderingarna. Ett annat är åsiktskorridor, det utrymme inom vilket man behöver befinna sig för att undvika att få sitt mentala tillstånd ifrågasatt. Gamla begrepp som dammats av är samhällskontrakt och kollaps, de återkommer jag till.

Även om flyktingfrågan upptagit största delen av samhällsdebatten bör den ses i ett sammanhang av andra frågor. Det nya säkerhetsläget har också bidragit till att rita om debattlandskapet, och vidare har jämställdhetsfrågan seglat upp på agendan efter några års tystnad. Men varför händer detta? Hur kan man förstå skeendet och de olika positionerna i debatten? Vilka värderingar är acceptabla att ha och var går gränsen för den nya åsiktskorridoren? Och bör vi verkligen ha en sådan? Finns det egentligen några rätta värderingar? Skulle det vara de postmoderna värderingarna och vad innebär de? Innebär den senaste tidens diskussioner och skiften en utveckling eller en regression i värderingar? Är det möjligt att förutsäga hur vi går vidare i utvecklingen? Vad menar vi med utveckling egentligen?

En idag vanligt förekommande syn är att det finns en uppsättning värderingar som är önskvärda och goda medan det andra värderingar betraktas som mindre önskvärda. De förra beskrivs ofta som demokratiska och toleranta medan de senare typiskt som rasistiska och intoleranta. Enligt den här polariserade synen finns det alltså en god och en ond sida. I politiken representeras de senare värderingarna förstås av Sverigedemokraterna och de förra av övriga riksdagspartier. I USA ser vi en motsvarighet i Donald Trump och andra republikanska kandidater. Utifrån den synen är förstås en önskvärd utveckling att verka för att de toleranta värderingarna stärks på bekostnad av de intoleranta. Detta sker typiskt genom att antingen ignorera de intoleranta värderingarna, att “ta debatten” eller att håna de som företräder de intoleranta värderingarna. Man har försökt bevisa att de har fel, uppmärksamma olika skandaler, bedriva olika former av värdegrundsarbete, men de tycks ändå växa. Även om det kan finnas visst fog för en oro att vi rör oss bakåt i utvecklingen menar jag att den som regel bygger på en alltför förenklad syn på problemet och förenklad förståelse för vad värderingar är. Jag menar att värderingar är mer komplexa än så och att synen och åtgärderna ovan kan vara direkt kontraproduktiva. Vi behöver en mer komplex syn på hur värderingar fungerar och hur de utvecklas!

Att studera värderingar ur ett utvecklingsperspektiv

I en serie om cirka fem texter kommer jag att analysera flyktingdebatten ur ett värdesystemperspektiv. Modellen jag kommer att använda kallas Spiral dynamics och beskriver värderingar från ett utvecklingsperspektiv. Texterna är del av ett pågående arbete att dels belysa och granska modellen ur olika vetenskapliga perspektiv, men också att använda den för att förstå de olika värderingar som ligger till grund för olika ställningstaganden i flyktingfrågorna, varför de finns och hur de förändras.

Texterna kommer följa strukturen för en vetenskaplig rapport med en inledning, ett teoriavsnitt, ett analysavsnitt med historisk och nutida utveckling, och en avslutande diskussion. Dock vill jag påpeka att detta är en analys som är “work in progress”. Alla tankar är inte färdigtänkta i detta komplexa område och jag välkomnar därför olika synpunkter som kan utveckla arbetet. Ett annat förbehåll, kanske självklart, är att jag i analysen kommer att spänna över stora fält, något som tvingar mig att göra stora förenklingar och generaliseringar. Jag kommer att eftersträva att vara tydlig och transparent med de antaganden som ligger till grund för analysen.

Jag kommer att inleda med att beskriva värderingar och värderingslandskapet som komplexa adaptiva system. Därefter kommer modellen Spiral dynamics att introduceras och diskuteras tillsammans med andra modeller med bättre vetenskapligt stöd som World Values Survey, Shalom Schwartz värdesystem och SOM-institutets undersökningar. Det finns tre huvudanledningar till att jag utgår från Spiral dynamics-modellen. Först och främst dess uttalade utvecklingsperspektiv med olika nivåer, sedan att värderingarna går att koppla till olika perspektiv, och slutligen att de kan kopplas till samhällsutvecklingen i termer av socio-tekno-ekonomisk utveckling. Jag kommer att tillämpa Spiral dynamics-modellen på Sverige med några nedslag i historien som leder fram till dagens debatt kring främst flyktingkrisen. Avslutningsvis kommer jag att diskutera vilka konsekvenser analysen har, vad som kan sägas om den framtida utvecklingen men också vad vi bör göra och hur vi bör förhålla oss till värderingarna.

Det främsta syftet med analysen är att hjälpa människor att navigera i vårt debatt- och värderingslandskap, samt att försöka bidra till att nivån på debatten höjs och blir lite mer komplex och respektfull. Redan nu kan jag avslöja att de slutsatser jag kommer att komma fram till nog inte kommer att betraktas som så revolutionerande eller kontroversiella. Jag kommer att introducera verktyg för att ta olika perspektiv på frågan och jag kommer förespråka att man använder dem till att förstå några olika ståndpunkter i debatten. Flyktingfrågan, såväl som många andra frågor, är komplexa och behöver belysas från många olika perspektiv. Men först lite allmänt om komplexa system.

Värderingar och perspektiv som komplexa adaptiva system

Tidigare har jag beskrivit olika problem enligt ramverket Cynefin som enkla, komplicerade, komplexa eller kaotiska. I beskrivningen av värderingar i stycket ovan illustreras de som ett enkelt problem med en enkel lösning. Möjligen ses värderingarna ibland som ett komplicerat problem med fler variabler, men som också det kan ses som lösbart och kontrollerbart. Men jag vill argumentera för att värderingar snarare bör ses som komplexa adaptiva system (ofta förkortat CAS som i complex adaptive systems). Det låter kanske komplext och omständigt, men en ambition är att presentera det så enkelt och lättillgängligt som möjligt.

Värderingar är alltså:

– system, i och med att de inte bara utgörs av enstaka åsikter eller preferenser, utan innehåller och styrs av många olika samverkande variabler och faktorer,

– komplexa, såtillvida att de inte går att till fullo förstå eller kontrollera, och

– adaptiva, eftersom de som regel förändras när omvärlden förändras.

Att värderingar kan och bör ses som komplexa system gäller för enskilda individer (här är exempelvis en intressant intervju där tänkandet jämförs med ett ekosystem), för värdesystem i en kultur, såväl som för värderingslandskapet som helhet. Komplexiteten handlar om att värderingarna går att beskriva och modellera, i alla fall till viss del. Det går att urskilja mekanismer och principer kring hur de är uppbyggda, de stora dragen, hur de förändras och eventuellt transformeras. Den adaptiva aspekten, som kommer att vara central i analysen, handlar om att värderingar påverkas och styrs av det som händer i vår omgivning. Utifrån detta perspektiv kan vi se att skiftet i värderingar har sin främsta orsak i förändringar i omvärldsläget, och främst då förstås i flyktingströmmarna. Innan vi går in i detalj på hur den kopplingen ser ut ska vi titta på olika sätt att studera värderingar.

Det bör framhållas att kartläggningar och modeller av komplexa system som värderingslandskapet oundvikligen är behäftade med stora osäkerheter och förenklingar. Ju större frågor vi vill uttala oss om och ju färre avgränsningarna är, desto svårare är det att med precision och säkerhet uttala sig. Sättet att hantera detta på menar jag inte är att avstå från att ställa de stora svåra frågorna utan snarare att vara medveten om svårigheterna och därefter värdera svaren man kommer fram till. Därför bör alla modeller och dess resultat behandlas med försiktighet och ödmjukhet. I synnerhet i detta fall då frågan som ska undersökas är politiskt laddad och kontroversiell i sig.

En viktig aspekt av komplexa system är alltså att de förändras och utvecklas. Därför bör en analys över detta beskriva dem som del i en process snarare än som statiska eller uppstående ur intet. Men detta är normalt en mycket långsam process. De värderingar vi har idag är ett resultat av en lång utvecklingsresa med många konflikter och olika faktorer som jag kommer spåra ända bak till vikingatiden! Givet detta mycket långa perspektiv har det senaste årets utveckling varit dramatisk.

Nu är det dags för den teoretiska genomgången av värdesystem, hur man kan mäta dem, hur de fungerar och hur de utvecklas. Välkommen på resan!