Journal of Adult Development är en vetenskaplig tidskrift som handlar om just vuxenutveckling och strax ska ett specialnummer publiceras, det finns redan att läsa på SRAD:s hemsida. Specialnumret fokuserar på hur man mäter utveckling genom hela det vuxna livet och många av artiklarna handlar om MHC. Tre artiklar med svenskt deltagande kan nämnas:
15. A Pattern Recognition Method for Disclosing Different Levels of Value System from Questionnaire Data
Per Sjölander, Nina Lindström, Ann Jessica Ericsson and Sofia Kjellström
Här presenteras värdesystemtestet som jag samlat in data till här. Här presenteras den första versionen av värdesystemtestet som användes i en undersökning i Vilhelmina och Åsele kommun tillsammans med frågor som handlade om attityder om integrationsfrågor. Resultatet från värdesystemtestet jämfördes med resultat från WUSCT som 20 av de drygt 200 individerna hade gjort, de visade sig signifikant korrelerade.
Stadier som kunde identifieras med värdesystemtestet var E4-E7, dvs conformist till individualist och fördelningen mellan stadierna motsvarade ungefär ett representativt urval av populationen i ett i-land i Väst. I vår nuvarande omgång har vi över 1000 som gjort värdesystemtestet och över 100 av dem som också gjort WUSCT. Utvärdering pågår för fullt.
10. Hierarchical Complexity in Physics
Kristian Stålne, Micheal Lamport Commons, Eva Yujia Li
För ett par år sen fick jag en idé. Jag hade haft koll på MHC sen ett år tillbaka och tänkte att det borde gå att tillämpa på fysik, eller närmare bestämt på vågekvationen i akustik som jag samtidigt undervisade om. Jag hade läst att Michael Commons i en beskrivning av de högsta stadierna nämnt Maxwells ekvationer som beskriver en elektromagnetisk våg som exempel på ordning 13 paradigmatisk. Men det hade ju varit önskvärt att visa att så verkligen var fallet, annars måste vi lita på Michaels omdöme.
Jag satte mig och härledde vågekvationen i en fluid och visade hur de olika stegen motsvarade stadier av hierarkisk komplexitet som byggs upp till vågekvationen på ordning 13 paradigmatisk, skrev ner genomgången och postade på mailinglistan adultdevel@yahoogroups.com där Michael hängde. Han var mycket positiv och vi växlade några inlägg innan jag dristade mig att föreslå att vi skulle skriva en artikel om det tillsammans. Analysen växte från bara vågekvationen till att gå vidare till att diskutera kvantmekanik och strängteori och Michaels kollega Eva Li involverades. Denna till synes enkla men nya approach ledde till en diskussion om vad som händer efter ordning 14, vilket leder till nästa artikel…
7. Toward Defining Order 15 and Describing Its Performance for the Model of Hierarchical Complexity
Sara Nora Ross, Michael Lamport Commons, Eva Yujia Li, Kristian Stålne, and Cory David Barker
Några år tidigare hade nämligen Sara Ross, det andra riktigt tunga namnet inom MHC och den som höll workshopen som introducerade mig för MHC 2009, gjort en beskrivning av ordning 15 och föreslagit namnet Performative Recursive. Michael ville kalla ordningen Meta Crossparadigmatic och har främst utgått från exempel från fysiken, medan Ross främst är verksam i samhällsvetenskap och politik.
En natt i höstas hade främst jag, Sara och en kollega till henne Cory Barker en intensiv mailkonversation där vi bollade fram och tillbaka vad som skulle stå i den artikel som föreslagits av Michael. Sara hade ryckt åt sig taktpinnen och flyttat upp sitt namn överst. Det var inte helt spänningsfritt utan låg en gnutta prestige i botten om vem som skulle första tjing på att döpa ordning 15, Sara som var först eller Michael som är modellens grundare, och hur den ska beskrivas, där skiljer sig alternativen åt. Artikeln är uppdelad i två delar där Sara och Cory skriver först och vi andra som skriver andra halvan. Så här låter avslutningen:
”To bring this paper to a conclusion, this theoretical development terrain promises intense and promising work ahead on this breakthrough in the MHC, its contributions to behavioral development theory, and the measurement of the most complex human accomplishments recognized thus far.”

Härligt Kristian att du är med i frontlinjen och mäter frontlinjen!
Hur räknas själva mätandet egentligen? Är inte det en komplexitetsgrad i sig? En omfamning som också är ett steg på komplexitetsskalan? Eller är mätarna utanför systemet?
Det blir ju rekursivt om man räknar in er … typ.
Om jag förstår frågan rätt, det som är mest centralt i teorin är själva skalan, ordningar av komplexitet. En ordning innehåller en beskrivning av hur informationen organiseras. Så diskussionen kring ordning 15 är alltså en diskussion om vad som karakteriserar den ordningen. När man fått rätsida på det kan man utvärdera människors prestation upp till motsvarande stadie 15.
Sen är det en bra fråga vilken nivå själva formuleringen av ordning 15 befinner sig på. Michaels argument är att eftersom vi har flera olika exempel på stadie 14-koordineringar och kan jämföra dem borde vi därmed vara på stadie 15. Men det kan man diskutera.