När det gäller att kartlägga värderingar finns en approach som växer i popularitet, särskilt i frågor om hållbarhet och konsumism. En nyligt men redan berömt citat av den brittiska ekonomen Tim Jackson som fångar detta är:
“Vi köper saker vi inte behöver med pengar vi inte har för att göra intryck som inte varar på människor vi inte bryr oss om.”
Men vad som styr vad vi köper och hur vi agerar? Enligt forskning av Shalom Schwartz är våra värderingar en viktig faktor, och kanske till och med avgörande, när det gäller våra beslut och val om hur vi ska leva våra liv. Och hans forskning visar att våra värderingar oftast dyker upp i kluster eller grupper. Schwartz forskning har populariserats av en handbok som gjorts av ett brittiskt nätverk som kallas Common cause som gjort följande illustrerande kartläggning av värdekluster eller värdesystem:
Kartläggningen som beskriver tio värdekluster och slutsatser från forskningen visar t.ex. att om ett värdekluster är framträdande i ditt liv så tenderar du också att föredra värderingar från närmast angränsande kluster och du tenderar också att dra sig undan från värderingar som är diametralt motsatta till det framträdande värdeklustret. Värderingarna är också mycket grovt fördelat på inåtriktade och utåtriktade värderingar där de sistnämnda riktar sig mot externt godkännande eller belöningar, såsom strävan efter rikedom, social status och makt. Dessa utåtriktade värderingar är lätta att associera till Tim Jacksons citat eller kortsiktiga och vinstmaximerande Wall Street-investerare från 2008. De inåtriktade värderingarna å andra sidan förknippas med naturen, omtanke om andra, kreativitet och så vidare. Av detta är det lätt att dra slutsatsen att inre värden är i sig bra och yttre är bara dåligt, men är det så enkelt?
“It is common to see people segmented into distinct groups or dichotomies (right/left, for/against, good/bad). The evidence, however, suggests that people are far more complex than this and are unlikely to subscribe purely to one set of values or another. Rather, everyone holds all of the values, and goals, but places more importance on some than others. Each of the values will therefore have an impact on any individual’s behavior and attitudes at different times.”
Inåtriktade värderingar sägs vara förknippade med ett beteende som är mer gynnsamt för ett mer hållbart samhälle och att de bör stödjas inom kommunikation och kampanjer, samt i skolan. Även om det är lätt att sympatisera med denna slutsats måste man vara mycket försiktig med att säga vilka värden andra människor ska ha. Det finns en hel del etiska betänkligheter och diskussioner som alltid måste hållas levande. Och att försöka förändra människors värderingar kan lätt slå snett.
Icke desto mindre värderingarna för en kultur kan och till och med bör påverka hur väl vi lyckas i våra ansträngningar till att skapa ett hållbart samhälle. I sin bok Undergång hänvisar Jared Diamond till en anledning till varför vissa samhällen inte vara hållbara eftersom de håller fast vid värderingar som uppenbarligen inte är lämpliga för den situation de befinner sig i. På Påskön fortsatte befolkningen att resa de berömda statyerna för att imponera på de konkurrerande stammarna och de egna stammedlemmarna istället för att arbeta tillsammans eller fokusera på en mer hållbar och jämlik livsmedelsproduktion. Ett annat exempel är från koloniseringen av Grönland, där vikingarna vägrade att lära sig något från eller samarbeta med inuiterna och fortsatte att hålla boskap, trots att den känsliga miljön eroderade på grund av detta. Ett mera nutida exempel från den första Earth Summit i Rio de Janeiro 1992 är det berömda citatet från dåvarande president George HW Bush: “den amerikanska livsstilen är inte förhandlingsbar” som signalerade att resten av världen, resursbasen och miljön bör anpassas efter detta. Ett förhållningssätt som blir allt mindre kompatibelt med verkligheten.
Webbplatsen heter Values and frames, så vad betyder “frames” eller ”ramar”?
“Frames are both mental structures that order our ideas; and communicative tools that evoke these structures and shape our perceptions and interpretations over time.”
Man skulle kunna säga att värderingarna representerar drivkrafterna eller motivationen, den affektiva komponenten av beteendet, och ramarna den kognitiva aspekten.
En fråga som jag inte kan hitta i Common cause handbook är om värderingar kan vara mer eller mindre utvecklade. Om vi jämför värderingskartan med modeller från vuxenutvecklingen skulle nog svaret bli ja. Till exempel i Spiral dynamics, en teori för hur värderingar utvecklas på ett kulturellt och individuellt plan, visar liknande värdekluster eller värdesystem upp (även valet av färger verkar vara nästan identiska!).
Vidare verkar begreppet ramar att vara mycket likt det som i vuxenutvecklingen kallas meningsskapande, som Jane Loevingers egoutvecklingteori och Robert Kegans subjekt-objektteori beskriver. Så man skulle kunna fråga hur ett vuxenutvecklingsperspektiv kan passas ihop med forskningen gjord av Schwartz och andra, förutom att peka ut likheterna mellan forskningsområden. De skiljer sig i mätmetoder där man i vuxenutvecklingen vanligtvis använder kvalitativa data som enligt manualer omvandlas till kvantitativa utvärderingar av stadier (med undantag av MHC), medan värdeundersökningar enligt Common cause normalt är kvantitativ med flervals-frågeformulär.
Ett alternativ är förstås vårt värdesystemtest! Vi använder ett liknande tillvägagångssätt som Common cause och vi använder utvecklingspsykologiska mått för att avgöra om ett värdesystem är mer utvecklat än ett annat. Detta är något som vi har arbetat med i vårt svenska nätverk en tid. På den andra ESRAD-konferensen i Coimbra, Portugal i somras presenterade jag Per Sjölanders arbete, där han hade identifierat värdesystem från data från World Value Survey och därigenom kunnat få fram en fördelning av stadier hos ett representativt urval av populationen i Sverige och USA vid två tidpunkter, 1996 och 2006.
2 thoughts on “Common cause”
Comments are closed.