Värdesystemtestet – så funkar det

Hur går värdesystemtestet till och hur utvärderar vi resultatet?

Befintliga vuxenutvecklingsteorier

Inom vuxenutvecklingen finns ett antal teorier att välja mellan när vi mäter hur långt människor kommit i sina respektive personliga utvecklingar. Några av de viktigaste beskriver jag här i läshörnan där man kan titta vidare när man är inloggad. Men det finns nackdelar som man måste vara medveten om.

Piagets teori sträcker ju sig bara upp till formaloperationell, som de flesta når i tonåren, och handlar typiskt om förståelse av fysiska fenomen. Här har jag ändå ett par tester jag tänker lägga ut framöver.

Kohlbergs teori för moralisk utveckling kräver en intervju och speglar bara moraliska ställningstaganden.

Kegans subjekt-objektteori kräver också en intervju, men fångar meningsskapandet som är intressant.

Loevingers mätinstrument WUSCT är också det ganska tidsödande att göra och att bedöma. De tre senaste innehåller också ett visst mått av subjektiv bedömning, även om det finns välutvecklade manualer.

MHC har automatiserade tester för olika domäner som jag kommer att lägga ut framöver. Fast de begränsar sig till hur komplext man kan resonera i den domän testet riktar in sig på.

Vilken av dessa teorier stödjer sig då vårt värdesystemtest på?

Ingen. Testet innebär ett helt nytt sätt att utvärdera stadie. Det vi undersöker är stadier i värderingar, som i och för sig bör ligga ganska nära Loevingers teori. Det är främst några fördelar som vi är ute efter:

–          Det ska vara snabbt och enkelt att genomföra, 5-10 minuter är ett mycket kort test.

–          Sedan ska det gå snabbt att utvärdera resultatet. Inte nödvändigtvis enkelt, men snabbt!

–          Vidare ska vi försöka att i möjligaste mån att eliminera den subjektiva komponenten i utvärderingen.

Grundstrategin vi använder oss av är matematisk, en mönsterigenkänningsmetod som kallas principalkomponentanalys som går ut på att klumpa ihop personer som fyller i testet på liknande sätt. Dessa ihopklumpningar som vi kan kalla kluster eller värdeprofiler kan vi sedan analysera vidare. Anta att vi i ett stort antal genomförda test, säg tusen personer, kan identifiera sju värdeprofiler. Då kommer det intressanta arbetet att avgöra i vilken ordning dessa profiler kan ordnas på en utvecklingsskala. Och här kan man experimentera med olika matematiska mått, men vi har ändå hittat några profiler i den första omgången material som baseras på några hundra studenter.

Nu när vi får in ett större antal tester, och dessutom från personer med lite mer livserfarenhet än en typisk student, så kommer vi med stor säkerhet att hitta fler stadier. Och ju fler som gör testet desto bättre och mer precist blir resultatet. När vi väl har identifierat ett antal profiler kommer testet gå att automatiseras helt, så att man får svaret direkt!

Så vi blir jätteglada om du vill tipsa andra om att göra testet, det är ju ganska snabbt och enkelt gjort!

Hur valideras mätmetoden?

Värderingarna som vi mäter bör ligga nära ego-utvecklingsnivå enligt Loevinger, och där finns ju ett välbeprövat mätinstrument i WUSCT. Av de hundratalet studenter har hundra dessutom fyllt i ett WUSCT som Sofia Kjellström och jag bedömt tillsammans. De ska jämföras med respektive profiler som studenterna hamnar i. Möjligen kommer vi att öppna upp för en ny omgång WUSCT.

Vad ska vi ha testet och resultatet till?

Det finns flera användningsområden. Det vi gjort tills nu är att undersöka studenter i början av utbildningsprogrammen de följer. Sedan tänker vi följa upp och undersöka i slutet av utbildningen 4-5 år senare för att se om något har hänt under resans gång. Man brukar ju säga att högre utbildning befrämjar den personliga utvecklingen. Nu kan vi alltså få fram en fördelning hos studenterna i respektive program och kan dessutom se hur mycket de vuxit och mognat som människor under hela utbildningen. För lärare, kurs- och programutvecklare kan det vara av stor nytta att bättre förstå studenterna som man får. Är du lärare, kursledare eller liknande och tycker det låter intressant så hör gärna av dig!

För en arbetsplats eller organisation kan det vara av stor nytta att få reda på hur fördelningen i gruppen ser ut, om det är en mycket homogen grupp eller om det är stor spridning – särskilt då vertikal sådan.

För dig som enskild personen kan det också vara av stort intresse att få veta vilken profil eller stadie du tillhör. Då är det möjligt att designa tips och information som är till största nytta för de utmaningar du står inför.

Går det att fejka ett högt stadie?

Det är knappt vi som konstruerat det klarar att fejka ett högt resultat eftersom vi inte med blotta ögat kan se vilka mönster som faller ut. Vi måste förlita oss på de matematiska modellerna för att se detta.