Resultat från värdesystemtestet

Testet

Värdesystemtestet består av 6 olika frågor med vardera 5 svarsalternativ, eller variabler som de kallas i analysen. Så här ser en fråga ut:


En variabel är alltså ett svarsalternativ, t ex ”Det ökar möjligheten för mig att få ett tryggt och säkert jobb.” och variabeln kan ha ett värde från 1 till 5. Det medför att ett svarsmönster från en individ består av 30 variabler som vardera har ett värde mellan 1 och 5. Antalet individer som genomfört värdesystemtestet är n = 1057.

Analysen

Analysen, som har genomförts av testets uppfinnare Per Sjölander (beskrivning här), har genomförts i flera steg: först en bortsortering av ofullständiga svar, sedan en principalkomponentanalys för att få fram olika värdeprofiler, vidare till faktoranalysen där man får en bild av hur profilerna ser ut och utifrån den tas olika utvecklingsmått fram. Slutligen jämförs de olika profilerna med varandra och ordnas efter utveckling och valideras mot ett antal (ca 100 st) som också gjort ett annat ego-utvecklingstest (WUSCT).

Sammanlagt n = 1057 individer har genomfört testet, varav 156 från komplexitet.se, ca 400 studenter från Jönköping och Högskolan i Väst, ca 200 från en studie om delaktighet samt ca 300 samer. Av dessa har 140 st som inte svarat på alla frågor sorterats bort.

Principalkomponentanalysen

Efter detta har en principalkomponentanalys gjorts på de resterande 917 individerna. Den har gått till ungefär så att man delar in individerna i grupper som kryssar ungefär lika, en analys som är standardiserad och som genomförts i statistikprogrammet SPSS. Då har det fallit ut 2 grupper med 145 respektive 772 individer.

Dessa två grupper fortsätter man med var för sig och delar in i vidare grupper och så vidare tills det inte går längre. På så sätt har sex stycken slutliga grupper eller värdeprofiler uppstått, som visas i figuren nedan. Sammanlagt har det genomförts 5 st principalkomponentanalyser PCA.

Grupperna är numrerade från 1 till 9 enligt figuren ovan, men observera att gr 1 vidare delats in i gr 2 och gr 3, medan gr 4 vidare delats in i gr 5 och gr 6, och slutligen gr 7 vidare delats in i gr 8 och gr 9. Siffrorna i boxarna anger antalet individer som hör till respektive grupp. De sex grupperna eller värdeprofilerna som studeras är alltså de i de lila boxarna: gr 2, 3, 5, 6, 8 och 9. Som synes är gr 9 den största med nästan hälften av individerna.

Faktoranalys

Efter denna indelning gör man för varje grupp för sig en faktoranalys, vilket innebär att man undersöker vilka variabler som samvarierar med varandra. Det innebär att man kan skapa kluster av två eller flera variabler som antingen föredras (prioriteras) tillsammans eller inte föredras (nedprioriteras) tillsammans. T ex gäller det för gr 2 (med 82 individer) att om man ger variabeln ”Jag känner mig kränkt av kritik som framförs av människor som inte förstår vad det handlar om” (från frågan hur man ser på kritik) en hög prioritering så tenderar man också att ge en hög prioritering till variabeln ”Att min omgivning tillfredsställer mina behov” (från frågan om vad som är viktigt för en).

När man gjort detta kan man se hur dessa variabelkluster rankas av gruppen och man kan också ta fram utvecklingsmått. I figuren nedan ses 7 st variabelkluster som ordnats efter ranking (hög ranking betyder att de föredras av individerna i den aktuella gruppen). Den ofyllda stapeln i mitten är ett ”kluster” som endast består av en variabel.

Utvecklingsmått

Efter indelningen i grupper och faktoranalysen görs en analys som går ut på att ordna grupper eller värdeprofilerna efter utvecklingsnivåer. Och där finns flera olika mått som man kan experimentera med. I den här analysen ingår fem olika utvecklingsmått.

När vi har formulerat alla svarsalternativ, eller variabler, så har vi försökt att skapa sådana som tilltalar olika stadier. Därför skulle man kunna tänka sig att de som valt de variablerna som är typiska för de senare stadierna också bedöms så, men så enkelt är det alltså inte. Eller i alla fall kan vi inte förutsätta att det är så, även om vi i efterhand gör den jämförelsen. Huvudanledningen till att använda dessa utvecklingsmått är därför att i möjligaste mån skala bort de förutfattade meningar om vad som kännetecknar ett sent eller moget stadie som man som forskare lätt tar med sig i analysen.

Utvecklingsmåtten är alltså ämnade till att ge mer objektiva sätt att mäta utvecklingen på, men dessa är i sin tur är baserade på mer generella utvecklingsprinciper som att man i utvecklingen går från en odifferentierad och fragmenterad uppfattning om värderingar till att kunna differentiera och se skillnad mellan olika värderingar, men också att kunna integrera dem till en sammanhängande helhet. Dessutom går dessa utvecklingsmått, som nu tas fram på rent statistisk väg, att formuleras på olika sätt. Så här finns alltså utrymme för vidare utveckling. Här följer en kort genomgång över utvecklingsmåtten som använts.

Differentiering

Ur diagrammet ovan för Mönster 2 (värdeprofil eller grupp) kan man alltså utläsa hur stor skillnad det är mellan de som föredras mest (till vänster) och det som föredras minst (till höger). Skillnaden kan uppskattas med lutningen på regressionslinjen och kan användas som ett av utvecklingsmåtten. Hög lutning indikerar att det finns en förhållandevis tydlig differentiering och uppfattning om vilka värden som föredras och vilka som inte. Låg lutning eller till och med horisontell linje indikerar att det inte finns någon tydlig differentiering och uppfattning. Hög lutning tyder därför på ett sent stadie.

Konsistens

Man kan också titta på standardavvikelsen inom varje kluster (stapel) och använde denna som mått på hur konsistent man är i sina val. En liten standardavvikelse tyder på hög konsistens, vilket tyder på ett högt stadie.

Kulturella variabler

Vidare kan man undersöka om det finns några kulturella variabelkluster, dvs värderingar som alla grupper eller profiler tycks vara överens om. Den utgår från en gemensam faktoranalys (för n=917) då det i allmänhet inte går att hitta gemensamma variabelkluster för alla grupper. Men inte heller här gick det att identifiera något variabelkluster som alla grupper rankade lika högt. Därför utgick den från enstaka variabler, närmare bestämt de variabler som visade på minst varians mellan alla olika individer, alltså de som föredrogs i lika hög utsträckning av alla individer. Sedan frågar man sig hur dessa förhåller sig till medelrankingen, är gruppen överlag positiv till dessa kulturella värderingar eller är den överlag negativ.

Vidare kan man fråga sig om det är självklart hur olika stadier förhåller sig till dessa kulturella värderingar. Vad tidigare studier visat är att de är de högre stadierna, senkonventionell och kanske också tidigt postkonventionell, som är de som har störst inflytande över kulturens värden, i alla fall i Sverige. Det är också typiskt sådana värden, som man kan karakterisera som postmoderna, som alla är ganska överens om. Ur detta kan man anta att ju högre stadie, desto högre bör de rangordna de kulturella värderingarna (i alla fall så länge man inte fångar upp de senare postkonventionella). En stor negativ avvikelse från de kulturella värderingar skulle då kunna tyda på ett tidigt och kanske också prekonventionellt stadie. (Här vill jag inte gå in för noga i detalj vilka variabler som använts som kulturella för att inte påverka sådana som ännu inte gjort testet).

Komplexitet

Ett sista utvecklingsmått, komplexitet, handlar om hur variablerna i de olika variabelklustren korrelerar till varandra i respektive grupp. Om en variabel samvarierar med många variabler, positivt så väl som negativt, så innebär det en hög komplexitet, medan omvänt om en variabel inte samvarierar med ingen eller någon enstaka annan variabel så innebär det låg komplexitet.

En andra variant av detta komplexitetsmått erhålls om man räknar antal variabelkluster i respektive grupp och hur många variabler dessa består av.

Sammanställning av måtten

Utifrån dessa mått kan de olika grupperna rangordnas, vilket visas i nedanstående figur där hög ranking innebär högt eller sent stadie. Som synes så spretar de olika måtten en del åt olika håll, även om det går att urskilja en trend. Därför är det viktigt att inte begränsa sig till ett enda mått utan försöka få en så bred bild som möjligt.

De fem måtten har alltså färgerna röd, grön, orange, ljusblå och mörkblå. Den svarta streckade linjen beskrivs nedan. Om man utifrån de fem variablerna gör en medelranking ser det ut så här:

Här ser man att de tre lägsta nivåerna, gr 6, 2 och 3, inte är helt enkla att rangordna sinsemellan. Det kan bero på att de tillhör olika subgrupper eller varianter av samma värdesystem. Man bör också vara medveten om att det inte nödvändigtvis blir jämn överensstämmelse så att en värdeprofil motsvarar ett stadie, något kan vara transition mellan två stadier och något kan vara två subgrupper inom samma stadie.

Vad man också kan nämna är hur högt upp man kan mäta i det här testet. Det högsta stadiet vi kan urskilja här är tidigt postkonventionell (individualist) i en grupp där också ett antal från föregående sena konventionella stadiet ingår. Det är en intressant forskningsfråga hur man ska kunna fånga upp dessa, och svaret är dels att fortsätta att experimentera med utvecklingsmått, dels att formulera fler svarsalternativ eller variabler som differentierar mellan de högre stadierna, och dels att få fler individer att göra testet.

Här följer i vilket fall en beskrivning av de stadier som utkristalliserat sig, hur stor andel av individerna som tillhör respektive grupp, en jämförelse med det egoutvecklingsstadie som det bedöms att motsvara samt en kommentar.

Slutliga resultat och beskrivning av värdeprofilerna eller stadierna

Gr 8 (25%) – Sent konventionell och tidigt postkonventionell (E6 conscientious och E7 individualist). Det stadie som bedöms som högst i analysen och motsvarande främst tidigt postkonventionell (individualist), men också en del från sent konventionell (conscientious). Denna ligger alltså högst i förhållande till de kulturella värdena, man skulle kunna säga att de går i bräschen för den kulturella utvecklingen och formulerar de värderingarna som får genomslag i vår kultur. Postmoderna värderingar kan man förenklat och approximativt kalla dem. Här kan du läsa mer om WUSCT och om vad som kännetecknar de olika egoutvecklingsnivåerna.

Gr 9 (44 %) – Medelkonventionell och sent konventionell (E5 self-aware och E6 conscientious), enligt analysen och jämförelser med WUSCT. Här har vi majoriteten av individerna i studien, nästan hälften av urvalet. Det här ligger nära vad man brukar man kalla moderna värderingar.

Något man skulle kunna tänka sig är att det här gömmer sig någon tidigt eller sent postkonventionell (individualist och autonomous), men av de som hamnat i grupp 9 som också gjort WUSCT var det ingen som var högre än sent konventionell. Värt att notera är att av de som gjorde testet via komplexitet.se så hamnade hela 62 % i denna grupp medan 16 % hamnade i gr 8.

Gr 5 (14 %) – Tidigt konventionell och medelkonventionell (E4 conformist och E5 self-aware). Också en ganska stor grupp.

Gr 3 (7 %) – Tidigt konventionell (E4 conformist)

Gr 2 (9 %) – Tidigt konventionell (E4 conformist) Ordningen mellan gr 2 och 3 kan diskuteras, de tolkas här som olika varianter av samma nivå, kanske beroende på att de finns i olika subgrupper. Man kan notera att de härrör ur samma grupp (gr 1), men det behöver inte nödvändigtvis medföra att de måste ligga intill varandra i utvecklingsnivå. Tidigt konventionell nivå brukar associeras med traditionella värderingar.

Gr 6 (2 %) – (Prekonventionell) (E3 self-protective). I den här gruppen finns en del frågetecken, vissa tecken tyder faktiskt på att den är mer utvecklad men den har ändå bedömts ligga lägst av de alla, delvis för att den hamnar lågt på komplexitetsmåtten och dels för att den rankar kulturella värden allra lägst. Det skulle i och för sig kunna tyda på ett mycket avancerat värdesystem. En annan möjlighet är att den gruppen som bara består av 15 individer har blandat ihop rangordning med betygssättning och därför spegelvänt alla svar, det finns vissa tecken som tyder på det. Eftersom det är en så liten grupp har det inte så stor betydelse för helheten.

Slutligen kan man jämföra rangordningen av grupperna med innehållet i variablerna som rankats högt. Det är den svarta streckade linjen i de båda diagrammen ovan. Då visar det sig, inte helt självklart men inte heller helt oväntat, att ordningen som föreslås ovan stämmer helt överens med innehållet i värderingarna som vi har försökt formulera dem såtillvida att den grupp som har högst medelpoäng överlag föredragit värden som är typiska för de senare stadierna. Därav inte sagt att man kan få ett högt resultat om man lyckas pricka in dessa.

Validering och jämförelse med WUSCT

För att undersöka om de här resultaten är rimliga så har en validering gjorts genom att resultaten jämförts med resultat från WUSCT som ca 100 av individerna gjort. Alltså har runt var tionde individ som genomfört värdesystemtestet vid samma tillfälle också gjort ett WUSCT. Dessa har utvärderats av Sofia Kjellström och mig själv i samråd med Per Sjölander. Den jämförelsen visar en statistiskt signifikant överensstämmelse mellan de båda mätningarna (Spearman’s rho = 0,33 och p = 0,008).

Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att fördelningen stämmer ganska väl överens med tidigare uppskattningar som gjorts: ca 15 % tidigt konventionella, 65-70 % medel- och senkonventionella, 15-20 % tidigt postkonventionella.

Dina reflektioner

Om du har några frågor på hur testet gått till och kanske på det resultatet du fått så maila gärna till mig på kristian @ komplexitet.se . Om du gjort testet och inte tycker att ditt resultat stämmer med din egen bild av var du är får du gärna förklara dels varför du tror att du är något annat eller om du har någon invändning mot testet i sig. Jag kan inte lova att besvara alla mail men jag ska i alla fall göra en sammanställning av vanligaste eller intressantaste frågorna. Det kommer definitivt bidra till att mätmetoden utvecklas.

Möjligen kan det finnas tid för att låta ett antal individer göra ett WUSCT som är en noggrannare men mer tidskrävande mätmetod.

Avslutningsvis: Stort tack till alla som deltagit!!

5 Responses to Resultat från värdesystemtestet

  • Ida says:

    Detta var ett väldigt intressant test och läsning och jag kan mycket väl tänka mig att göra ett mer djupgående test. Hamnade i grupp 8 och detta verkar stämma överrens med min egen bild av vem jag är.

    Mvh
    Ida-Linn Möller

  • Kristina Nilsson says:

    Tack för snabb och intressant återkoppling Kristian!
    Är ett grannlaga arbete ni har med att hålla tolkningsarbete och frågeställningar/val ord och uttryck så värderingsfria som möjligt så att allt kvalificerat analysarbete ska vara mödan värt – lycka till med fortsättningen!
    Om de som själva tog initiativet till medverkan via hemsidan gör ett WUSCT, tror ni utfallet blir samma som vid den validering ni redan gjort? Grupp 8+9 är STOR. (Men kanske att hemsidans innehåll, utformning och testmöjlighet lockade människor från de egostadierna)

    Själv intresserad av vad olika kulturer/generationer väljer att etikettera som viktigt och lämna över till kommande generationer, är jag nyfiken på koppling egoutvecklingsstadie-handlingar. Finns det någon sådan??? Ytterlighetsexempel: kan hen som vred på gaskranen i något utrotningsläger och fredsarbetaren i Kongo vara på lika stadie?

    Roligt att få ha varit med // Kristina

    • Kristian says:

      Tack Kristina,

      Ja, framför allt är grupp 9 stor, grupp 8 är faktiskt mindre än det totala urvalet. Men det kan nog ligga något i det du skriver i parantesen.

      Bra fråga med vad man vill lämna över till nästa generation, i den mån man tänker så långt framåt i tiden. Jag skulle nog faktiskt säga att det är en ganska liten minoritet som tar hänsyn till framtida generationer i de dagliga ställningstagandena, besluten och handlingarna…

      Vad som ändå är typiskt för stadie är hur stora hänsyn och hur många perspektiv man kan ta med i sitt beslutsfattande. Och inte nödvändigtvis att besluten blir sunda. Lawrence Kohlberg skulle nog klassa de som vred på gaskranen som konventionella: http://komplexitet.se/lashornan/kohlbergs-stadier-av-moraliska-utveckling/

      Så ditt ytterlighetsexempel skulle nog kunna stämma i många fall.

      Kristian

  • Göran says:

    Det här var rörigt. Om man har värdeprofil 6 så verkar man kunna tillhöra den allra mest primitiva gruppen (Gr 6). Men troligen tillhör jag istället Gr 8 (25%) – Sent konventionell och tidigt postkonventionell (E6 conscientious).

    Om ni kategoriserat mig i den mest primitiva gruppen behöver ni sannerligen granska era analyser en gång till! Ni bör nog försöka vara lite tydligare, så man inte blir kränkt i onödan! Under alla omständigheter är det inte tydligt om värdeprofil 6 innebär att man hamnar i grupp 6 eller om det innebär att man tillhör E6. Jag ids inte fördjupa mig i saken, men förutsätter att det är E6 jag tillhör. Annars är ni verkligen ute och cyklar…

    • Kristian says:

      Hej,

      Tack för deltagandet och tack för synpunkten.

      Det finns som sagt en del osäkerhet kring grupp 6, vissa utvecklingsmått indikerar att den ligger högre medan andra, tex vår bedömning av innehållet i alternativen man rankat högt, visar att den ligger lägst. Så den gruppen har varit svårast att tolka och uttala sig om och kanske handlar det om att de som hamnat där har vänt på rangordningen. Som du skriver är E6 (som också benämns conscientious, achiever, strävare, sent konventionell mm) inte samma sak som grupp 6/värdeprofil 6.

      Sammanfattningsvis, om du hamnat i värdeprofil 6 så är det den gruppen som placerats lägst. Men i det ligger en stor osäkerhet och det kan ändras när vi får in mer data och kan förbättra våra modeller.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *