Struktur och innehåll

När man talar om komplexitet är kanske det mest centrala att hålla ordning på skillnaden och relationen mellan struktur och innehåll. Men vad är en struktur?

Ordet dyker upp på många ställen med olika betydelser och själv har jag ju disputerat i strukturmekanik (som till skillnad från mekanik handlar om att räkna på sammanhängande system av flera kroppar). Annars kan det handla om någon organisation av människor eller data, eller infrastruktur och ibland kan tydligen strukturer ha makt och förtrycka vissa grupper.

Om man ser hur struktur och innehåll förhåller sig till varandra så kan man uttrycka det som:

Struktur är hur vi organiserar saker.

Och saker är innehåll. Några exempel, en förening består av en ordförande, en vice ordförande, en sekreterare, en kassör osv. Innehållet är personerna, Alice, Bob, Cecilia osv, och strukturerna är positionerna som de tillsätter och spelreglerna kring dessa.

Data har vi i filer och filer organiserar vi i en hierarkisk filstruktur, ett bibliotek som vi browsar med utforskaren. Eller också ligger filerna lagrade ute på nätet, kanske i fragment hos olika värdar.

Strukturer är som upptrampade stigar i skogen som blir vägar (infrastruktur). Ibland säger folk ”krossa strukturerna” som att man ska ge sig ut i obanad terrräng, ut i det oorganiserade kaoset, eller bara för att det rådande organisationssättet är otillräckligt. En struktur kan vara schemat, kursplanen eller sättet man lär ut ett kursinnehåll. Det kan också vara våra tankar och vår världsbild. Så fort det är någon sorts ordning så är det en struktur. Över huvud taget kan vi säga att språket vi använder, bokstäverna och meningsbyggnaden jag använder här, utgör en struktur. Så vi kan också säga:

En struktur definieras av relationerna mellan de ingående elementen (innehållet).

Om vi nu återvänder till Kohlbergs frågeställningatt skilja svar som till innehåll låter lika så handlar Commons approach om att titta på strukturen i svaren och inte i innehållet, alltså hur de argumenterar för det sina ställningstaganden och inte vilka ställningstaganden de kommer fram till. När man använder MHC så tittar man alltså inte på innehållet utan på strukturen och avgör hur komplex strukturen är, alltså hur komplex argumentationen är.

Betrakta följande element:

Stol, Bord, Soffa, Möbler

Hur organiserar vi dessa?

De tre första är en delmängd i den fjärde: Stol, Bord och Soffa är alltså specialfall av Möbler. Därför kan vi säga att vi strukturerar elementen i en hierarki där de tre första läggs vid sidan om varandra och den sista ovanför. Man säger att möbler koordinerar de första tre. Enligt MHC kan vi alltså dessutom avgöra hur komplex ovanstående koordinering är: abstrakt. Möbler är en abstrakt variabel då den koordinerar

Ett annat exempel är följande:

Fjäderns längd är:

1 m, 2 m, 3 m, x

Här är de tre första specialfall och den fjärde en abstrakt variabel. Ovanstående har samma struktur som möbel-exemplet och båda strukturerna är också lika komplexax är en abstrakt variabel som koordinerar alla tänkbara utfall av fjäderlängd: 1, 2, 3, 5.5, 17.333… m osv.

Observera att MHC bara kan bedöma struktur i information, det går inte att säga att ett fenomen eller föremål har en viss komplexitet – bara att vår förståelse för fenomenet eller kunskapsinnehållet i ett visst föremål, tex ett träd, har en viss nivå av komplexitet.

Ett exempel som vi alla är bekanta med, där vi bollat mellan struktur och innehåll, i form av ett skolämne som enbart handlar om struktur – matematiken.

När vi lär oss räkna gör vi det i regel genom att räkna saker, en kaka, två kakor osv. När vi lär oss addition så gör man det genom att räkna på fingrarna, två fingrar plus tre fingrar är lika med fem fingrar. Men sen ska man ju kunna 6+7=13 utan att behöva tillämpa det på några saker, fingrar eller kakor. Om vi ändå inte lyckas går vi tillbaka och tar ett exempel med innehåll: 6 äpplen + 7 äpplen = 13 äpplen. Men när vi får kläm på det och lär oss multiplikationstabellen eller ställa upp en division med liggande stolen så har vi släppt innehållet. Man kan uttrycka det som att matematiken därmed handlar om att bolla med tomma strukturer.

Sedan när vi kan räknereglerna och kan räkna med tomma tal så vill vi emellanåt kunna tillämpa matematiken på något med innehåll, något en del kallar ”läsetal”: Hur mycket kostar 4 äpplen om ett äpple kostar 3 kr? Detta till skillnad från uppgiften att beräkna 4 gånger 3. Svaret på den första uppgiften är 12 kr och svaret på den andra är 12.

På samma sätt kan man säga att matematiken förhåller sig till fysiken. Matematiken utvecklar verktygen och spelreglerna för strukturerna. När man sedan tillämpar den i fysiken fyller man på med innehåll i form av tid, hastighet, massa osv.

Avslutningsvis vill jag igen betona hur centralt det är att hålla isär struktur och innehåll. MHC handlar om att bedöma strukturer, innehållet är oväsentligt.

Leave a Comment