Här listar jag korrigeringar och förtydliganden till bokens första upplaga.
Fel
Felaktigt refererat: I tabell 2 på s166-167 så listar jag fördelningar från olika teorier i relation till jagutvecklingen. Data från Harthill (2015) står i referenslistan angivet som PwC (2015). Rapporten är skriven av PwC och kan laddas ner här: PwC The hidden talent May 2015 FINAL.
Mätresultatet kommer alltså från Harthill Consulting som utgått från Torberts version av WUSCT som kallades LDP (numera GLP = Global leadership profile). Korrekt hade varit att i tabellen skriva PwC (2015) eller Harthill (PwC, 2015).
Fel benämning av stadium: I den stora figuren på s 204-205 är översta stadiet angivet som Självtransformerande. Det ska förstås vara Strateg. Jag tänkte först benämna stadiet Självtransformerande från Kegan men ändrade till Torberts Strateg överallt i texten men missade att ändra i figuren (för övrigt är Torberts nya benämning på strategstadiet Transforming). Självtransformerande tycker jag nog är en bättre benämning på stadiet men jag insåg att det vore fel att ta Kegans term för att beskriva ett jagutvecklingsstadium enligt Loevinger/Cook-Greuter/Torbert. Det är ju inte helt analytiskt sant att Kegans självtransformerande/5:e ordning motsvarar jagutvecklingens strategstadium. Hur mycket de båda överlappar med varandra är i första hand en empirisk fråga.
Tryckfel
Boken är tryckt och publicerad 2018, vilket står i inlagan ”Printed in Denmark 2018”, även om det också står “© Fabricius Resurs, Strömsund 2017” på samma sida.
s 50: Lars-Eric Uneståhl heter ju psykologen som hade stor del i att introducera mental träning i Sverige, inte Kjell-Eric.
s 128 står det ”70 % 65”, det ska vara 70 % där 65 ska vara upphöjt och refererar till not 65 som anger referensen Commons och Ross (2008).
s 139 i raden under rubriken “Begränsningar och kritiska perspektiv” är det ett “är” för mycket.
s 191: andra raden i stycket ovanför Matrix-citatet finns det ett “finns” för mycket.
Förtydliganden och kommentarer
Om fördelning för jagutvecklingsstadier: När jag beskriver de olika jagutvecklingsstadierna anger jag procenttal för att ge en fingervisning hur vanligt förekommande de är. Dessa värden utgår från Cook-Greuter (1999) och är avrundade till hela procent. Som jag också skriver så gäller värdena ett representativt urval av den amerikanska befolkningen som nog har mycket gemensamt med övriga länder i västvärlden. Gissningsvis ligger vi aningen högre i Sverige. I vilket fall kan siffrorna ge intryck av större noggrannhet än vi har i svenska förhållanden och de ska nog tas bort till nästa upplaga.
Om tidigt och sent systemtänkande: På s 134 beskriver jag Lecticas arbete med automatiserad bedömning av komplexitet. Där nämns tidigt/lägre och sent/avancerat systemtänkande. Det pekar på lägre respektive högre halvan av intervallet som beskrivs av MHC:s stadie 11 systematisk. Här är en beskrivning av Theo Dawson från Lectica där kan man läsa mer om vad detta innebär.