Sveriges respons på flyktingkrisen ur ett Spiral dynamics-perspektiv

”Bit för bit rivs i stället hela huset bakom fasaden, som får stå kvar. Så kommer det avgörande ögonblicket. På en given signal faller den gamla fasaden. Bakom den finns redan en ny. Den ser ut att alltid ha stått där. I ett slag är allt ändrat. Politiker, journalister, alla, följer med.

Nu är det den här korridoren som gäller.”

Johan Hakelius ord från oktober speglar de tvära kasten i vad som anses vara acceptabla värderingar och uttryck. Om man som jag arbetar med hur värderingar förändras och utvecklas så har det senaste halvårets utveckling varit minst sagt intressant att följa. Höstens stora svängning i flyktingpolitiken med införandet av ID-kontroller följdes av rapporteringen om sexuella övergrepp från nyårsnattens Köln med flera svenska städer och den till slut uppmärksammade We are Stockholm-festivalen. Den förra skapade diskussioner om politikernas beslutsfattande medan den senare har följts av diskussioner kring mediernas roll, och vad de valt att rapportera samt inte rapportera.

De senaste årens diskussioner har präglats av förändring där nya frågor, nya aktörer och begrepp har dykt upp eller återintroducerats i samhällsdebatten. Ett sådant nytt begrepp är faktaresistens som kan ses som en oförmåga eller ovilja att erkänna fakta som talar emot den egna övertygelsen och de egna värderingarna. Ett annat är åsiktskorridor, det utrymme inom vilket man behöver befinna sig för att undvika att få sitt mentala tillstånd ifrågasatt. Gamla begrepp som dammats av är samhällskontrakt och kollaps, de återkommer jag till.

Även om flyktingfrågan upptagit största delen av samhällsdebatten bör den ses i ett sammanhang av andra frågor. Det nya säkerhetsläget har också bidragit till att rita om debattlandskapet, och vidare har jämställdhetsfrågan seglat upp på agendan efter några års tystnad. Men varför händer detta? Hur kan man förstå skeendet och de olika positionerna i debatten? Vilka värderingar är acceptabla att ha och var går gränsen för den nya åsiktskorridoren? Och bör vi verkligen ha en sådan? Finns det egentligen några rätta värderingar? Skulle det vara de postmoderna värderingarna och vad innebär de? Innebär den senaste tidens diskussioner och skiften en utveckling eller en regression i värderingar? Är det möjligt att förutsäga hur vi går vidare i utvecklingen? Vad menar vi med utveckling egentligen?

En idag vanligt förekommande syn är att det finns en uppsättning värderingar som är önskvärda och goda medan det andra värderingar betraktas som mindre önskvärda. De förra beskrivs ofta som demokratiska och toleranta medan de senare typiskt som rasistiska och intoleranta. Enligt den här polariserade synen finns det alltså en god och en ond sida. I politiken representeras de senare värderingarna förstås av Sverigedemokraterna och de förra av övriga riksdagspartier. I USA ser vi en motsvarighet i Donald Trump och andra republikanska kandidater. Utifrån den synen är förstås en önskvärd utveckling att verka för att de toleranta värderingarna stärks på bekostnad av de intoleranta. Detta sker typiskt genom att antingen ignorera de intoleranta värderingarna, att “ta debatten” eller att håna de som företräder de intoleranta värderingarna. Man har försökt bevisa att de har fel, uppmärksamma olika skandaler, bedriva olika former av värdegrundsarbete, men de tycks ändå växa. Även om det kan finnas visst fog för en oro att vi rör oss bakåt i utvecklingen menar jag att den som regel bygger på en alltför förenklad syn på problemet och förenklad förståelse för vad värderingar är. Jag menar att värderingar är mer komplexa än så och att synen och åtgärderna ovan kan vara direkt kontraproduktiva. Vi behöver en mer komplex syn på hur värderingar fungerar och hur de utvecklas!

Att studera värderingar ur ett utvecklingsperspektiv

I en serie om cirka fem texter kommer jag att analysera flyktingdebatten ur ett värdesystemperspektiv. Modellen jag kommer att använda kallas Spiral dynamics och beskriver värderingar från ett utvecklingsperspektiv. Texterna är del av ett pågående arbete att dels belysa och granska modellen ur olika vetenskapliga perspektiv, men också att använda den för att förstå de olika värderingar som ligger till grund för olika ställningstaganden i flyktingfrågorna, varför de finns och hur de förändras.

Texterna kommer följa strukturen för en vetenskaplig rapport med en inledning, ett teoriavsnitt, ett analysavsnitt med historisk och nutida utveckling, och en avslutande diskussion. Dock vill jag påpeka att detta är en analys som är “work in progress”. Alla tankar är inte färdigtänkta i detta komplexa område och jag välkomnar därför olika synpunkter som kan utveckla arbetet. Ett annat förbehåll, kanske självklart, är att jag i analysen kommer att spänna över stora fält, något som tvingar mig att göra stora förenklingar och generaliseringar. Jag kommer att eftersträva att vara tydlig och transparent med de antaganden som ligger till grund för analysen.

Jag kommer att inleda med att beskriva värderingar och värderingslandskapet som komplexa adaptiva system. Därefter kommer modellen Spiral dynamics att introduceras och diskuteras tillsammans med andra modeller med bättre vetenskapligt stöd som World Values Survey, Shalom Schwartz värdesystem och SOM-institutets undersökningar. Det finns tre huvudanledningar till att jag utgår från Spiral dynamics-modellen. Först och främst dess uttalade utvecklingsperspektiv med olika nivåer, sedan att värderingarna går att koppla till olika perspektiv, och slutligen att de kan kopplas till samhällsutvecklingen i termer av socio-tekno-ekonomisk utveckling. Jag kommer att tillämpa Spiral dynamics-modellen på Sverige med några nedslag i historien som leder fram till dagens debatt kring främst flyktingkrisen. Avslutningsvis kommer jag att diskutera vilka konsekvenser analysen har, vad som kan sägas om den framtida utvecklingen men också vad vi bör göra och hur vi bör förhålla oss till värderingarna.

Det främsta syftet med analysen är att hjälpa människor att navigera i vårt debatt- och värderingslandskap, samt att försöka bidra till att nivån på debatten höjs och blir lite mer komplex och respektfull. Redan nu kan jag avslöja att de slutsatser jag kommer att komma fram till nog inte kommer att betraktas som så revolutionerande eller kontroversiella. Jag kommer att introducera verktyg för att ta olika perspektiv på frågan och jag kommer förespråka att man använder dem till att förstå några olika ståndpunkter i debatten. Flyktingfrågan, såväl som många andra frågor, är komplexa och behöver belysas från många olika perspektiv. Men först lite allmänt om komplexa system.

Värderingar och perspektiv som komplexa adaptiva system

Tidigare har jag beskrivit olika problem enligt ramverket Cynefin som enkla, komplicerade, komplexa eller kaotiska. I beskrivningen av värderingar i stycket ovan illustreras de som ett enkelt problem med en enkel lösning. Möjligen ses värderingarna ibland som ett komplicerat problem med fler variabler, men som också det kan ses som lösbart och kontrollerbart. Men jag vill argumentera för att värderingar snarare bör ses som komplexa adaptiva system (ofta förkortat CAS som i complex adaptive systems). Det låter kanske komplext och omständigt, men en ambition är att presentera det så enkelt och lättillgängligt som möjligt.

Värderingar är alltså:

– system, i och med att de inte bara utgörs av enstaka åsikter eller preferenser, utan innehåller och styrs av många olika samverkande variabler och faktorer,

– komplexa, såtillvida att de inte går att till fullo förstå eller kontrollera, och

– adaptiva, eftersom de som regel förändras när omvärlden förändras.

Att värderingar kan och bör ses som komplexa system gäller för enskilda individer (här är exempelvis en intressant intervju där tänkandet jämförs med ett ekosystem), för värdesystem i en kultur, såväl som för värderingslandskapet som helhet. Komplexiteten handlar om att värderingarna går att beskriva och modellera, i alla fall till viss del. Det går att urskilja mekanismer och principer kring hur de är uppbyggda, de stora dragen, hur de förändras och eventuellt transformeras. Den adaptiva aspekten, som kommer att vara central i analysen, handlar om att värderingar påverkas och styrs av det som händer i vår omgivning. Utifrån detta perspektiv kan vi se att skiftet i värderingar har sin främsta orsak i förändringar i omvärldsläget, och främst då förstås i flyktingströmmarna. Innan vi går in i detalj på hur den kopplingen ser ut ska vi titta på olika sätt att studera värderingar.

Det bör framhållas att kartläggningar och modeller av komplexa system som värderingslandskapet oundvikligen är behäftade med stora osäkerheter och förenklingar. Ju större frågor vi vill uttala oss om och ju färre avgränsningarna är, desto svårare är det att med precision och säkerhet uttala sig. Sättet att hantera detta på menar jag inte är att avstå från att ställa de stora svåra frågorna utan snarare att vara medveten om svårigheterna och därefter värdera svaren man kommer fram till. Därför bör alla modeller och dess resultat behandlas med försiktighet och ödmjukhet. I synnerhet i detta fall då frågan som ska undersökas är politiskt laddad och kontroversiell i sig.

En viktig aspekt av komplexa system är alltså att de förändras och utvecklas. Därför bör en analys över detta beskriva dem som del i en process snarare än som statiska eller uppstående ur intet. Men detta är normalt en mycket långsam process. De värderingar vi har idag är ett resultat av en lång utvecklingsresa med många konflikter och olika faktorer som jag kommer spåra ända bak till vikingatiden! Givet detta mycket långa perspektiv har det senaste årets utveckling varit dramatisk.

Nu är det dags för den teoretiska genomgången av värdesystem, hur man kan mäta dem, hur de fungerar och hur de utvecklas. Välkommen på resan!